<I>Ledare</I> Bara två fick plats
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Synen på skattenivån är förstås akilleshälen i samarbetet mellan s och v. Vänsterpartiet har drivit igenom en betydelsefull nyansskillnad i formuleringarna kring skatten. Socialdemokraterna satte upp kravet på oförändrad skattesats som icke förhandlingsbart. Men i överenskommelsen står det: "Vår ambition är en oförändrad skattenivå under mandatperioden."
Fixar man prioriteringarna om ökad sysselsättning och minskade sjukskrivningar hos kommunens personal så är utsikterna goda att hålla en oförändrad skattesats. Intäkterna ökar och utgifterna minskar när människor arbetar istället för är arbetslösa eller sjukskrivna. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön för alla tusentals anställda inom Norrköpings kommun är ett viktigt mål för att minska kostnaderna för sjukskrivningar och mänsklig ohälsa.
Förhoppningsvis orkar vänsterpartiet ställa upp helhjärtat på den tuffa tid som fortfarande ligger framför kommunen. Inom vänsterpartiet finns de som hävdar att skattehöjningar kan lösa alla problem. Den åsikten har nu förhoppningsvis tystnat. Alla kan se att ett samarbete är mycket bättre och fruktsamt för vänsterpartiet än en svag oppositionsroll.
<b>Nya formuleringar</b>
När "krav" blev "ambition" i formuleringarna om skattenivån så kunde vänsterpartiet hitta en överenskommelse med socialdemokraterna. Märkligt är att miljöpartiet inte kunde göra det. Att miljöpartiet ändå fanns med på gårdagens presskonferens och har gjort en valteknisk överenskommelse med s och v bådar gott. Miljöpartiet har haft ett valtekniskt samarbete med de borgerliga partierna under den gångna mandatperioden, men det la inte grunden till ett fördjupat samarbete. Miljöpartiets spricka är nu större till de borgerliga partierna och något maktskifte i kommunen ville inte de gröna medverka till. Stefan Arrelid sa själv igår att väljarna inte gav stöd för en borgerlig majoritet. Hade miljöpartiet släppt fram en sådan hade partiet förlorat både politiskt och i trovärdighet.
Det är dock högst besynnerligt att miljöpartiet till skillnad från sina partikamrater på riksplanet inte förhandlade fram ett större politiskt och organisatoriskt inflytande. Mp hade kunnat få betydligt mer i förhållandet med s och v om de bara velat. Trendbrottet och de ljusnande förutsättningarna för samarbete är hur som helst det viktigaste. Förmodligen är det de stora personförändringarna inom både miljöpartiet och socialdemokraterna som öppnat dörren till samverkan.
<b>Rätt man för jobbet</b>
Socialdemokraterna i Norrköping har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Den stoa generationsväxlingen i Rådhuset hr fått somliga att lägga pannan i bekymrade vck. Men den nya ledningen har visat sig vara av tåligt och dugligt virke. Trots stora omvälvningar och personförändringar har partiet klarat valrörelsen över förväntan.
Mattias Ottosson fick lika stort antal personvalskryss i valet som partiets ledande företrädare fick 1998. Ottosson har mött en del missunnsamhet och har förstås satts på prov för att visa vad han går för. Det socialdemokratiska partiet behöver efter valresultat och partiförhandlingar inte betvivla huruvida de valt rätt man för jobbet.