Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: <I>Ledare</I> Avväpna Saddam

Foto:

Norrköping2002-10-12 00:00
ERIKA ULLBERG
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bortom sagor och Hollywoodklichéer finns det fortfarande verkliga hjältar. Många av dem finns bland de fackföreningar, människorättsorganisationer, politiker, oppositionella och medmänniskor som arbetar mot diktaturer, krig och förtryck världen över. För att motta Nobels fredspris fanns det dock ingen självskriven kandidat i år. När årets fredspristagare tillkännagavs var det dock många som gav sitt gillande. Jimmy Carter får priset då han under och efter sin presidenttid hängivet har arbetat för att främja fred och demokrati. Både den nuvarande och förre socialdemokratiska svenska utrikesministern, Anna Lindh och Sten Andersson, hyllade igår Carter. Att Jimmy Carter får fredspriset kan tolkas som en tydlig kritik mot den nuvarande Bushregimen. Carter söker försoning och dialog medan George W Bush ofta liknas vid en skjutglad Texascowboy som gärna går i krig. Framför allt det krig som hans far aldrig avslutade som president.

<b>Ett år i Afghanistan</b>
Årets fredspris delas ut i en orolig tid. Det pågår väpnade konflikter i minst 27 länder. Den absoluta huvudparten av dessa är inbördeskrig, men det finns några bekanta undantag. Det är nu drygt ett år sedan USA på FN-mandat anföll Afghanistan. Fortfarande finns 10 000 soldater på plats i Afghanistan för att jaga Al-Qaida och säkerställa demokratiprocessen efter talibanerna. Många är nu rädda att USA ska gå in i ytterligare ett krig. Det som borde oroa mest är anledningen till varför ett krig i Irak över huvudtaget diskuteras.
Iraks diktator Saddam Hussein har gäckat världssamfundet under många år. FN:s vapeninspektioner har inte kunnat genomföra sitt uppdrag. Orsaken till varför regimen i Bagdad inte tillåter inspektioner i "palatsområden" lika stora som Stockholms innerstad behöver man inte vara alltför klipsk för att lista ut. Först när USA och Storbritannien upptog ett klart ljudande vapenskrammel har Saddam Hussein visat intresse för någon slags dialog med FN.

<b>Avväpna Saddam</b>
Det är avgörande att Iraks nyfunna samarbetsvillighet om att släppa in vapeninspektörer i landet verkligen ger önskad utdelning och resultat. FN:s huvuduppgift och vilja är att avväpna Saddam - inte avsätta honom. Det är dessvärre tveksamt om Saddam Hussein verkligen kommer att kunna oskadliggöras genom diplomati, samarbetsviljan kan vara ett sätt att vinna tid. Nu finns åtminstone en liten öppning att vapeninspektionerna ska kunna äga rum.
De vapen som Irak riskera att förfoga över väcker stor oro. Intressant är hur den huvudsakliga kritiken i debatten om ett eventuellt krig i Irak riktas mot USA. Det är råder ingen tvekan om att eventuell produktion och lager av kemiska och biologiska massförstörelsevapen i Irak utgör ett stort hot mot världsfreden.

<b>FN ska avgöra</b>
Ett hot om krig är helt uppenbart det enda språk som Saddam Hussein förstår. Därmed inte sagt att ett krig i Irak är nära förestående eller oundvikligt. Detta har även Bush uttalat vilket var ett mycket viktigt klargörande.
Men för att sätta kraft bakom hotet om ett anfall gav USA:s representanthus och senat igår klartecken till den lag som ger Bush möjlighet att anfalla Irak. Ett militärt krig i Irak kan tyvärr bli aktuellt om diplomatiska förhandlingar och vapeninspektioner uteslutits som framkomlig väg. Men ett eventuellt anfall mot Irak i syfte att oskadliggöra Iraks vapenarsenal ska avgöras av FN - inte av USA.
Läs mer om
Norrköping