Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Ledare:</I> Askungen får sin prins

Erika Ullberg

Erika Ullberg

Foto:

Norrköping2001-08-25 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Idag klämtar bröllopsklockorna i Domkyrkan i Oslo vid det som kallas årets händelse i Norge och årets kungliga händelse i Europa. Kronprins Haakon gifter sig med Mette-Marit Tjessem Höiby. Dagens bröllop är något alla norrmän har en åsikt om och Mette-Marit är en kontroversiell brud till landets älskade kronprins. Att prinsar gifter sig med flickor är inte särskilt uppseendeväckande. (Annat hade varit om Haakon gift sig med en Anders eller en 20 år äldre kvinna.) Men det - eller rättare sagt den - omstridda heter Marius och är 4 år. Att en blivande drottningen tar med sig ett barn från ett tidigare förhållande är unikt och få norrmän jublar över trendbrottet. Ultrakonservativa norrmän måste våndas särskilt eftersom föräldraskap liksom är det fysiska beviset på att 28-åriga kvinnor inte är oskulder trots att de inte är gifta... Att barnets far dessutom dömts till samhällstjänst för knarkbrott försvårar minst sagt delar av befolkningens accepterande av prinsgemålen.

<b>Sådan far...</b>
Sagan om hur askungen får sin prins borde ge henne sympatier av folket, men Mette-Marit anses inte vara någon riktig askunge. Medelklassbakgrund, samt avsaknad av både utbildning och ansedd arbetsinsats, tolkas som lättjefullt. Graviditet efter en tillfällig förbindelse och att umgås i kretsar med narkotika anser norrmännen definitivt inte vara goda meriter för den person som ska föda deras tronarvinge.
En kvinna av folket kan endast accepteras då ingen vet något om hennes bakgrund eller hon har haft ett respektingivande arbete. När prinsen i Danmark gifte sig med asiatiska affärskvinnan Alexandra uppfyllde han båda dessa kriterier och vann danskarnas kärlek till både honom och sin hustru. Även svenska kungen var klok när han valde den okända Silvia. Kronprinsen i Norge kanske bäddar för en situation där hans fru aldrig kommer att känna sig accepterad av folket och därmed få äktenskapliga slitningar bakom slottets väggar.

<b>Ett barn behövs</b>
Invändningarna är nesligt många mot den kvinna vars enda brott är att ha blivit kär i en man bunden till en förlegad monarki och fått sin kärlek besvarad.
Visserligen var dagens norska drottning en lika kontroversiell brud. Även kungen valde en kvinna av folket så kungaparet kan knappast fördöma sonen. Men de rojalistiska norrmännen har ännu inte bestämt sig om Mette-Marit duger ännu.
En kunglig graviditet inom äktenskapet är antagligen det som krävs för att få skvallertidningsläsarna nöjda. Lille Marius förhindras enligt lag att bli prins och något annat skulle norrmännen aldrig tolerera. Sitter kungligheten i blodet så gör det. Att plastpappan är kunglig räknas inte.

<b>Ordinär familj</b>
Genom att kungafamiljen blir mer lik den genomsnittliga norska familjen med delad vårdnad, halvsyskon och dylikt, så försvinner också mystiken kring de kungliga. Ju mer ordinära de kungliga försöker vara, desto mer går det upp för befolkningen hur vanliga de faktiskt är. Varför ska de då ha ärftlig makt och bli försörjda av sina gelikar?
Kungafamiljens vanlighetssträvan kan medverka till deras eget avskaffande. Marius kan då bli statschef precis som resten av befolkning genom att ställa upp i fria demokratiska val.
Läs mer om