<I>Ledare:</I> Äppelkungen från Gränna
Erika Ullberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kristdemokraternas riksting förtjänar inte mer uppmärksamhet än centern. I vanlig ordning blir kristdemokraterna aldrig mer än Alf Svensson. Maud kan snegla på Alf om hon riktigt vill lära sig hur man förvandlar ett parti till en enmansshow.
<b>Leijonborg kräftgång </b>
Folkpartiledaren Lars Leijonborg går kräftgång både i opinionsmätningar och inom partiet. Dagens Nyheters ledarsida aktualiserade hans avgång och lanserade skolborgarrådet i Stockholm som ny efterträdare vilket antagligen gav honom en knuff längre bort från framtida partiledarskap. Lars Leijonborg har nu en mycket försvagad position som bland annat tvingat valberedningen att skjuta upp sin nominering och trängt ut alla partidistrikt för att deklarera huruvida de stödjer partiordförande eller inte. Leijonborg har till synes ett fortsatt starkt stöd inom partiet. Men det kan främst bero på svårigheterna att hitta någon mindre dålig. Hur som helst har hela partiledardiskussionen inte bara sänkt Leijonborg utan försvagat hela folkpartiet som nu är nere hos miljöpartiet och slåss om bottenplatsen.
<b>Jurassic park</b>
Någon som inte drabbats av spekulationer kring avgång och partiledarskifte är kristdemokraternas evige partiordförande. Alf Svensson basar över partipolitikens Jurassic park, både innehållsmässigt och genom sin egen långdragna roll som parkvaktare.
På lördag förväntas han återigen enhälligt bli omvald till partiordförande. Det återstår att se hur länge han tänker stanna på posten. Risken är överhängande att historien visar vilket misstag Svensson gör genom att stanna ytterligare en period. Efter kristdemokraternas valframgång 1998 hade läget varit gynnsamt att släppa fram en efterträdare, som tro det eller ej någon gång måste komma! Nu kan det bara gå utför och ingen vill avsluta sitt ordförandeskap med ett svagt valresultat.
<b>Lundgren sällsynt svag</b>
Det enda som skulle kunna kröna Alf Svenssons partiledarskap mer än en valframgång liknande den senaste är en statsministerpost, vilket är tämligen otroligt. Bo Lundgren är visserligen en sällsynt svag oppositionsledare som fortfarande får tackla inre motsättningar efter Bildts avgång och de som hellre sett Unckel som moderatledare. Lundgren vs. Svensson i en rond om statsministerposten skulle mycket möjligt kunna vinnas av den mer populäre och erfarne Svensson. Allra helst om centern, folkpartiet och kristdemokraterna tillsammans utgör ett valresultat som matchar moderaternas.
Men fighten över statsministerposten förutsätter ett politiskt maktskifte inom svensk politik vilket inte ens mörkblå kampanjgeneraler och ledarsidor på allvar kan tro inträffar.
<b>Ett äpple om dagen</b>
Alf Svensson har ett recept för att hålla sig kry. Han äter minst ett äpple om dagen och har alltid en frukt inom räckhåll. Tyvärr kanske inte äpplen räcker för att behålla hälsan. Att vara partiledare är ett slitsamt uppdrag och det har Svensson upplevt under låååång tid. Men Svensson har bestämt sig för att leda kristdemokraterna ytterligare en tid och får han bara behålla hälsan kan det fortsätta hur länge som helst.
Utan retorikmästaren och äppelkungen från Gränna så finns det ingen oppositionsledareutmanare till Bo Lundgren. Kanske inte ens ett kristdemokratiskt parti.