<I>Krönika:</I> Viktigt att hålla ett öga på USA
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
- De amerikanska universiteten betyder mycket mer för USA:s inflytande i världen än den amerikanska armén, menar Persson.
Nu är det ju inte de amerikanska universiteten som är ute och fäller bomber i världen. Tvärtom finns det på de amerikanska universiteten många som ifrågasätter de former som "kriget mot terrorismen" tagit. Utanför USA misstror två av tre de amerikanska avsikterna med kriget, enligt en stor undersökning utförd av The Pew Research Center med förre amerikanske utrikesministern Madeleine Albright som ordförande.
<b>Spott och spe</b>
Visst kan det finnas en oreflekterad "antiamerikanism" i Sverige, men den är inte utbredd. Den motsatta företeelsen, en oreflekterat positiv inställning till USA, är däremot mycket vanlig i Sverige, vanligare än i många andra länder.
Denna "amerikanism" gör det svårt att framföra också positiv och välmenande kritik av delar av amerikansk inrikes- och utrikespolitik. Det fick inte minst Olof Palme erfara. Palme var en stor beundrare av USA, ungefär av samma skäl som Persson anför. Just därför ansåg han det viktigt att kritisera avigsidor av amerikansk utrikespolitik, framför allt då USA:s uppträdande i den fattiga världen och dess stöd till diktaturer.
För detta fick han utstå spott och spe i högerkretsar, både hemma och i USA. Världen var ännu bipolär. Den som inte helhjärtat ställde upp på USA:s politik, antogs vara för USA:s motståndare i det kalla kriget, Sovjetunionen. Palme etiketterades inte bara som "antiamerikan", utan också som kommunistsympatisör.
<b>Bestämma själva</b>
Nåja, invänder ni kanske. Det här var ju på Vietamkrigets tid. Nu handlar det om kriget mot terrorismen. Ingen kan väl ha något emot att USA jagar bin Ladin eller bombar talibaner i Afganistan?
Naturligtvis har ingen vettig människa något emot att USA bekämpar terrorismen. Mycket finns att göra redan på hemmaplan. Under höstens mjältbrandshysteri krävde högt uppsatta amerikaner att USA skulle utkräva ansvar av Irak, tills det uppdagades att bakterierna kom från statliga amerikanska förråd. Nu får man hitta på nya ursäkter för att angripa Irak.
När det gäller kriget i Afganistan är det väl ingen som sörjer talibanregeringens fall. Men politisk islam är en del av verkligheten i denna region. Det finns inte större anledning att förbjuda denna riktning än att förbjuda västerländska och liberala idéer, som talibanerna gjorde. Afghanerna måste själva få bestämma sin politiska framtid.
<b>Amerikansk affär</b>
Kommer de att få det? Landet är åter effektivt uppdelat mellan de gamla krigsherrarna. Den provisoriska "regering" som installerats i Kabul under ledning av en afghansk-amerikansk affärsman styr inte över mycket mer än huvudstaden.
Och hur reformvänlig är den? Finns det anledning att tro att de krigsherrar som sitter på de tyngsta posterna i regeringen kommer att vara beredda att lämna ifrån sig makten om ett - eventuellt - framtida val går dem emot?
Inte heller USA:s benägenhet att agera på egen hand har minskat. Kriget mot terrorismen är i sig en uppvisning i amerikansk unilateralism. Inte ens britterna har tillåtits spela någon aktiv militär roll. En amerikansk källa uppskattar att britterna svarat för fem procent av krigsinsatsen.
Kriget är och förblir en amerikansk affär - militärt men även politiskt. Den s k alliansen spelar en symbolisk roll, om ens det längre.
<b>Fortsätter kriget</b>
USA har också gjort klart för den nya afganska regeringen att USA tänker fortsätta sin militära kampanj i landet tills USA nått sina mål. Vilka att döma av en del händelser på senare tid inte helt delas av den nya regeringen. Den vill få ett snabbt slut på kriget så att återuppbyggnadsarbetet kan komma igång. Att USA fortsätter föra krig i landet är naturligtvis inte heller bra för den provisoriska regeringens auktoritet, låt vara att den inte har kontroll över mycket annat heller.
Oavsett hur man ser på kriget i Afganistan, så finns det all anledning att hålla ett öga på vad den enda kvarvarande och allt mer överlägsna supermakten företar sig på världsarenan. Arrogansen ligger alltid på lur när man blir så stark.
<b>Ställ krav på USA</b>
Vi måste också ställa krav på USA. T ex att inte stödja repressiva regimer, som bara ger upphov till ny terrorism. Före den 11 september kunde USA kritisera regimerna i Pakistan och Uzbekistan för brist på demokrati och brott mot mänskliga rättigheter. Idag är dessa länder två av USA:s viktigaste allierade i "kriget mot terrorismen". Det är inte bara indierna som har svårt att få detta att gå ihop.
Vi måste också kräva att världens rikaste nation ägnar ett mer än förstrött intresse åt världens fattigdom. Att varva bomberna med matpåsar från luften gör sig bra på CNN och dövar amerikanska samveten. Vi måste ställa större krav på USA. Allt detta ligger i USA:s eget långsiktiga intresse som kommit i skymundan för den kortsiktiga jakten på bin Ladin och hans kumpaner.
Jag tycker att Göran Persson och en del andra västeuropeiska ledare helt tappat bort dessa viktiga perspektiv på USA:s agerande efter den 11 september. I stället har de lagt sig platta för den chockade supermaktens krav på totalt manöverutrymme för att göra upp med sina förmodade angripare.
<b>Stärk Europa!</b>
Vi måste också hålla ett öga på hur USA utnyttjar sitt teknologiska försprång, militärt och civilt. Ett aktuellt exempel är hur USA försöker stoppa det nya europeiska navigationssystemet Galileo till förmån för sitt eget GPS, förebärande säkerhetssynpunkter (USA:s säkerhet alltså). I verkligheten är det väl lika mycket industripolitik. Det här visar hur viktigt det är stärka Europa ekonomiskt, teknologiskt och kanske även militärt, utan att vi ger oss in i någon kapprustning med USA.
Ett starkare Europa är en förutsättning för att USA ska lyssna på oss européer och ta hänsyn till våra åsikter. Ett starkare Europa behövs för balansen i världen. USA är en stor nation, värd all beundran. Men den får inte bli någon Big Brother, som ska kontrollera allt och alla i världen. Det är varken bra för amerikaner eller andra som bor på det här klotet.