<I>Krönika:</I> Organisationsfråganär överskattad
Louise Malmström
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Är det kommundelsnämnder/stadsdelsnämnder som är den ultimata lösningen? Är det geografiska utskott, fler brukarstyrelser, allmän motionsrätt till kommunfullmäktige eller något helt annat?
En del större kommuner har satsat stort på inrättande och/eller utveckling av kommun-/stadsdelsnämnder.
Men fler kommuner avvecklar. Av olika skäl väljer man att arbeta med lokaldemokratiska frågor på andra sätt.
<b>Stort engagemang</b>
När kommundelsnämnderna infördes på flera platser i landet väcktes ett stort lokaldemokratiskt engagemang, både bland de lokala politikerna och de medborgare som kände till reformen.
Det bildades råd, nätverk och samarbetsfora. Det hölls öppna möten, öppet hus och allmänhetens frågestund.
Det startades olika former av medborgarkontor som fungerade som service- och informationspunkter, men också som länkar mellan invånarna och de folkvalda.
Projekten var nya och de som arbetade med dem fulla av entusiasm.
<b>Stor betydelse</b>
Kommundelsnämnderna har också därefter haft stor betydelse för utvecklingen av den lokala demokratin, därom råder det ingen tvekan.
Men det behöver inte ju inte betyda att bevarandet av dem är det bästa sättet att fortsätta den framtida lokaldemokratiska utvecklingen. Det finns andra tänkbara sätt att jobba med frågor nära människor än i kommunala nämnder med begränsad makt.
Öppnare sätt som kanske mer inspirerar dagens kommuninvånare till delaktighet.
<b>Överskattat</b>
Det medborgerliga intresset för kommunal organisation är generellt överskattat. Människor vill ha tydlighet och helhetssyn, lättillgänglig information och service.
De vill ha inflytande och möjligheter att påverka enskilda politiska frågor utan att helt och hållet bli politiker för ett visst parti.
Exakt hur kommunen löser detta, så länge det inte sker på ett alltför ekonomiskt belastande vis, har mindre betydelse.
Jag skulle vilja påstå att även vi som har en åsikt om hur kommunerna bäst organiseras för att tillvarata lokaldemokratiska intressen ägnar frågan en smula för mycket uppmärksamhet.
Själv hör jag till dem som tror att demokratin, även den lokala, utvecklas bäst genom att man hela tiden prövar nya former för den.
För varje ny metod väcker man sannolikt nya grupper, och oavsett organisation bör man kunna ta tillvara de positiva erfarenheter man fått tidigare och de samarbetsformer som man skapat.
<b>Tydlighet och helhetssyn</b>
Huvudsaken är att siktet alltid är inställt på att ovanstående faktorer tillgodoses; tydlighet och helhetssyn, lättillgänglig information och medborgerlig möjlighet att påverka politiska frågor.
De enda alternativ som definitivt ska förkastas är de som förordar en organisation som förminskar betydelsen av, eller helt bortser från, lokalt demokratiskt inflytande.
En demokrati som hindrar medborgarna att på olika sätt vara aktiva även mellan valen och där den politiska dialogen och samtalet inte är en viktig del.
Sedan kan det viktiga lokaldemokratiska arbetet ske inom ramen för nya fora lika väl som inom ramen för de kommundelsnämnder som finns i dag.
Innehållet, förnyelsn, är det viktiga. Inte inramningen av det.