<I>Krönika:</I> Jag blir hellre funktionellt lurad
Louise Malmström
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Menyn som gör dig smal till midsommar. Har du receptet på den nya kesopajen med skaldjur?
Och när jag var på studentexamen i helgen fick studenskan förvånande nog en burk fettförbränningskapslar i present i stället för ett smycke eller en slant.
<b>Funktionell mat</b>
Något som seglat upp i födodebatten på sista tiden är begreppet "functional food", funktionell mat.
Arla har visserligen legat flera steg före med sina yoghurtar och filer med särskilda bakteriekulturer och även andra tillverkare har väl fuskat en del på temat en tid.
Man kan kanske säga att det smugit sig på oss. Cornflakes med järntillskott. Margarin med tillsatta omega 3-syror. Apelsinjuice med kalcium.
En del dietister välkomnar och lovordar dylika nymodigheter. Stenåldersmänniskan rörde sig mycket, åt ungefär 3000 kalorier per dag och fick därigenom naturligt i sig alla kostfiber, c-vitaminer och omättade fetter som vi behöver.
I dag sitter vi i mycket högre utsträckning stilla och behöver bara ungefär 2 000 kalorier per dag. Men våra behov av vitaminer, kostfiber och omättade fetter är för den skull inte mindre än stenålersmänniskans.
Det är de behoven vi kan få tillgodosedda med tillskotten i de funktionella maten, menar några.
<b>Kommersiella intressen</b>
Men många kritiserar också functional food-begreppet. Man tvistar om hur maten med tillskott får märkas och benämnas, och termer som "förebygga" eller "bota" anses olämpliga även om man vet att produkten faktiskt förebygger benskörhet eller bidrar till att sänka kolesterolhalten.
Det finns förstås också kommersiella intressen bakom den funktionella maten.
Många gånger kan det fungera lika bra att äta två skivor fullkornsbröd i stället för ett knäckebröd med tillskott. Att dricka ett glas juice och ett glas lättmjölk i stället för ett glas kalciumberikad juice.
Det blir dessutom billigare eftersom den funktionella maten ofta är bra mycket dyrare än vanlig mat.
<b>Försämrade kostvanor</b>
Annars är det sannerligen ingen onödig ambition att fokusera på kost- och levnadsvanor. Mängder av lidande och kostnader skulle kunna undvikas om människor tog kvaliteten på sitt dagliga intag på större allvar.
För trots att sambandet mellan kost och hälsa är välkänt, åtminstone i de flesta grupper, är det ändå så att kostvanorna i allmänhet har försämrats de senaste åren.
Vi äter mer på restaurang och köper mer färdigmat än tidigare. Vi har inte kontroll över innehållet i maten och risken att vi äter fel ökar.
<b>Positiv förändring</b>
Ur det perspektivet måste functional food ändå ses som en positiv förändring på kostmarknaden. I alla fall föredrar jag att bli avlurad pengar på något nyttigt än på skräpmat.
Bättre att vräka i sig en yallayoghurt, när man sovit för länge på morgonen för att hinna fixa ordentlig frukost, än att trycka i sig en färdigköpt flottig smörgås som minsann inte heller är gratis.
<b>Näringsriktigt åt alla</b>
Det är klart att man kunde önska att alla åt näringsriktigt och klokt alltid. Precis som man i bland själv kan planera att storhandla sällan och bara köpa råvaror att tillaga själv.
Hur goda föresatser man än har verkar det omöjligt att helt undvika Mc Donaldsbesök, pulversås och akutinköp av mjölk och ost på närmaste jouröppna bensinmack.
Men numera kan man kanske kompensera sin brist på framförhållning och kockkunskaper med funktionella alternativ.
Kör för det då!