<I>Krönika:</I> Israel ? ett land på villovägar
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om israeliska soldater som går bärsärkagång, kanoneld tvärs igenom bostadshus, summariska avrättningar, plundring av affärer och hem, ambulanser som hindras från att komma fram, systematisk förstörelse av sjukvårdsutrustning och andra barbariska handlingar.
Kanske öppnar detta äntligen ögonen på alla som inte bara försvarat ockupationen av Västbanken, utan också betraktar Israel som en vanlig västerländsk demokrati, vilket landet aldrig varit.
Hela konceptet om en judisk stat utesluter full respekt för demokratiska och mänskliga rättigheter. Araber tillåts att bo i Israel men behandlas som andra klassens medborgare. Det handlar inte bara om vanlig rasism, utan om en diskriminering har stöd i lagar och författningar.
<b>Judisk terror</b>
Många förfäras när palestinska ungdomar knyter bomber kring midjan och spränger sig själva och israeler i luften. Den amerikanske cowboypresidenten drar genast revolvern och riktar den mot Yassir Arafat.
Så gör också mer eller mindre beskäftiga europeiska "statsmän". Man glömmer vad det hela egentligen handlar om: En olaglig ockupation, kolonisering på stulen arabisk mark, våld och övergrepp i de palestinska områdena.
Man glömmer också att staten Israel byggdes på våld och terror. Förutsättningen för att den judiska staten skulle kunna upprättas var att någon miljon araber fördrevs från sina hem. Många av dessa lever fortfarande i misär i flyktingläger i Libanon, på Västbanken och på Gazaremsan, trots FN-beslut om att de ska få återvända.
<b>Beordrar mord</b>
Terrorn riktade sig inte bara araber utan mot alla som stod i vägen för den judiska statens upprättande. Den 17 september 1948 mördades FN-medlaren, greve Folke Bernadotte, i Jerusalem av (jag citerar Bonniers konversationslexikon från 1952) "medlemmar i den judiska terroristorganisationen Sternligan".
En av Bernadottes mördare, Yitzhak Shamir, blev senare premiärminister i Israel, vilket visar den nära kopplingen mellan den judiska terrorn och staten Israel.
På den vägen har det fortsatt. Israels regering beordrar öppet mord på landets verkliga eller förmenta fiender runt om i världen. Palestinska ledare mördas i sina hem eller beskjuts från helikoptrar.
Den palestinska terrorn måste ses i detta sammanhang. Man slår i underläge mot en stat som aldrig tvekat att använda terror för att nå sina syften. Man slår med de medel man har, sina egna liv. Men när det drabbar "oskyldiga" israeler?
<b>Legitima mål?</b>
I andra världskrigets slutskede bombades staden Dresden i Tyskland av de allierade. Staden saknade militära mål och var full av flyktingar. 300.000 människor dödades, mest kvinnor, barn och gamla.
Målet ansågs legitimt - tyskarna hade ju ställt upp för Hitler. Litet senare gav den amerikanske presidenten Harry S. Truman order om att de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki skulle atombombas "för att göra slut på kriget och spara amerikanska liv". Hundratusentals människor förvandlades till aska. Ingen kollade om de var skyldiga eller oskyldiga - det räckte att de var japaner.
Vad är skillnaden mot dagens palestinska terror? Churchill hoppade förstås inte ut från ett flygplan med en bomb surrad om magen. Han satt med sina feta cigarr i bunkern under finansdepartementet och anbefallde maximal last av fosforbomber åt "de fördömda tyskarna". Och Truman betraktas alltjämt som en hedersman.
<b>Inte bara Sharon</b>
Nu protesterar intellektuella judar runt om i världen mot Ariel Sharon, som om han var ensam ansvarig. Göran Rosenberg kallar honom med en träffande formulering för "en nationell självmordsbombare" som hellre drar med sig hela det israeliska folket i fördärvet än han ger upp sin vansinniga dröm om en storjudisk stat omfattande alla bibliska provinser.
Men vilka valde i fjol Sharon till landets ledare, trots att han redan 1983 förklarades som olämplig att sitta i en regering (efter massakrerna i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila)? Vilka är de reservister som nu för Sharons krig på Västbanken? Vilken stat är det som anser sig ha rätt att uppträda som ett herrefolk i sin region?
Vilket ansvar har de judiska israelerna för den tragedi som nu utspelar sig i Mellanöstern? Vad har gått snett med staten Israel, som sionistisk dröm och som statsbildning? Var detta verkligen den stat som de judiska pionjärerna ville ha?