<I>Krönika:</I> Hjälp israelerna - bojkotta Israel!
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Trots detta valdes Sharon i fjol till Israels premiärminister. Han marknadsfördes som "Fredens man" trots att alla israeler visste att fred var det minsta Sharon önskade. Han hade personligen torpederat Baraks fredsprocess genom att skyddad av beväpnade män bestiga Tempelberget i Jerusalem. En provokation som utlöste det andra palestinska upproret.
Som premiärminister har Sharon skruvat upp våldsspiralen till hittills okända nivåer. Tungt militärt våld har satts in mot de palestinska områdena, förmenta terrorister har mördats av de israeliska myndigheterna utan rannsakan och dom, palestinska bostäder har raserats av den israeliska armén i folkrättsvidriga aktioner.Över tusen människor har dödats, de flesta palestinier men också många israeler. Israels säkerhetsläge har drastiskt försämrats, dess ekonomi likaså. Utan stödet från USA vore landet bankrutt.
<b>Fått fria händer</b>
Jag ser i gamla klipp att vår egen statsminister tyckte att valet av Sharon inte var så mycket att oroa sig över. Allt som sägs i en valrörelse blir inte regeringspolitik, menade Persson.
Fullt så naiva var man väl inte på andra håll i världen, men ingen brydde sig heller. Europa var upptaget av galna kor och andra bekymmer.
USA hade just valt en ny president som aldrig varit tomlands. Efter en kampanj där han som alla andra presidentkandidater fått lova den mäktiga judiska lobbyn i USA att stödja Israel i vått och torrt.
Medan Bush härjat i Afgnistan, har Sharon fått fria händer i Palestina. Det har han utnyttjat på ett sätt som inte alltid legat i USA:s intresse, när han gjort sig ovän med hela den arabvärld som behövdes i kampen mot terrorismen.
Men nu tycks USA och Israel vara på samma våglängd igen. Sharon sluter entusiastiskt upp bakom planerna på att utvidga "kriget mot terrorismen" till Irak och Iran. Ett storkrig i Mellanöstern skulle ge Sharon en förevändning att återbesätta hela Palestina.
<b>Enkel konflikt</b>
Mellanösternkonflikten utmålas som otroligt komplicerad. Det är fel. Folkrättsligt hör den till de allra enklaste konflikterna i världen just nu. En rad FN-resolutioner fastslår att Israels ockupation av Västbanken och östra Jerusalem är olaglig och kräver att Israel drar sig tillbaka till 1967 års gränser.
Varje annat land som betett sig som Israel skulle för länge sedan ha tagits i örat av världssamfundet och tvingats bort från de ockuperade territorierna. USA skulle ha gått i spetsen för FN-aktionen.
I fallet Israel är det tvärtom. USA inte bara stoppar FN-aktioner genom sitt veto. Det är USA som möjliggör ockupationen genom sitt frikostiga finansiella och militära bistånd till Israel. Medan USA jagar kärnvapen och kemiska och biologiska vapen i Irak, har man inga betänkligheter mot att Israel utvecklar massförstörelsevapen.
<b>Kommer inifrån</b>
Det är en skam att Europa inte tar klart avstånd från den israeliska ockupationen. Det är en skam att Europa inte höjer rösten när dess allierade USA pumpar in vapen i en armé som går bärsärkagång mot civila.
Det är en skam att Europa jämställer parterna i Mellanösternkonflikten. Det är en skam att inte ens Sverige längre kan skilja mellan ockupanter och ockuperade, mellan förtryckare och förtryckta.
Hoppet till en förändring i Mellanöstern kommer knappast från USA och Europa. Det kommer inifrån Israel. Från den utbredda krigströttheten. Från de ungdomar som protesterar mot den demoraliserande militärtjänsten. Från intellektuella som inser det orimliga i att israelerna uppträder som ett herrefolk i regionen. Från affärsmännen som lider av de dåliga tiderna. Från vanligt folk som inte får jobb på grund av kriget. Från alla israeler som är rädda och inser att Sharons politik bara ökar otryggheten.
<b>Bojkotta Israel! </b>
Det är denna opinion som kan göra slut på de illegala bosättningarna och de religiösa fanatikernas utpressning. Det är denna opinion som kan tvinga de korrumperade israeliska politikerna att ta ansvar för nationen och inte bara för sig själva. Det är denna opinion, som tillsammans med de moderata krafterna på den palestinska sidan och i hela arabvärlden, kan skapa fred i Mellanöstern.
Europa kan hjälpa dessa krafter på traven genom att säga ifrån att Sharons politik är helt oacceptabel. Att Israel måste ut ur de ockuperade områdena, eller ta konsekvenserna, t ex i form av ekonomiska sanktioner som mycket snabbt skulle tvinga Israels regering på knä.
Eftersom jag inte tror mycket på våra nuvarande politikers handlingskraft, har jag redan startat på egen hand. Inte en Jaffa-apelsin kommer över mina läppar förrän Israel utrymt alla ockuperade områden! Du kan ställa in den planerade semesterresan till Israel. Låt Sharon flyta omkring i Döda havet själv!