<I>Krönika:</I> Fiktion eller verklighet?
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är en trygg och bra ordning. Pensionärer har sitt på det torra och ägnar sig sällan åt optioner. Och de är oftast mycket kunnigare än de snikna 20-30-åringar som nu kastas in på chefsstolarna runt om i landet. Fast de egentligen borde prya i vaktmästeriet.
<b>Slå sönder teven</b>
Larsson har raskt ordnat upp ekonomin. Som gammal finansminister vet han att snabbaste sättet att fixa till dåliga finanser är att höja skatterna. I TV:s fall kallas det avgifter, och är hur lätta som helst att smyghöja. Avin från det särskilda uppbördsväsendet i Kiruna kommer en gång i kvartalet och när man får en ny avi har man hunnit glömma hur mycket man betalade förra gången.
Problemet är att vanliga pensionärer, alltså sådana som till skillnad från Allan & Juttan inte har fem pensioner (+ pluslön) utan bara en att leva på, börjar få svårt att hänga med i kostnadsutvecklingen. Man kan inte heller ta sig ur systemet när man en gång kommit in i det. Enda sättet är att slå sönder TV-apparaten inför någon kontrollant från Kiruna och sedan få intyg på saken. Men då måste antennen på taket också rivas ner och hålen i väggen lagas. Så det blir att dra in på något annat.
<b>Missat poängen</b>
Vem kan förresten leva utan Rederiet, Robinson, Melodifestivalen som likt ett tuggummi tänjts ut till 7-8 stycken, Så ska det låta, vinter-OS, sommar-OS, VM i fotboll och några hundra timmar sport till i veckan? Plus alla rara s k kaféprogram där slitna vardagsmänniskor stilas om och blir som nya på övriga licensbetalares bekostnad.
Häromdagen lades Rederiet ner. Tittare samlades på en Stockholmskaj och slängde blommor i havet, som man gjorde när Estonia förlist. Somliga tyckte det var smaklöst, men de har missat poängen med alltihop.
Syftet med utbudet från vårt public service-företag är just att blanda ihop fiktion och verklighet så att vi till sist inte vet vilket som är vilket. Fråga såpaskådisarna. Folk på gatan vänder sig till dem för att få råd om hur de ska sköta sin båt och köpa rederiaktier. För att inte tala om vad han som spelade bög får stå ut med.
På det här sättet glömmer vi gräddfiler till sjukvården, bristen på poliser, tummade skolböcker och andra brister isamhället. Eller rättare sagt: Vi vet inte om det vi upplever är verkliga livet eller bara fiktion. Det är ju ingen brist på poliser i deckarna. Och har ni nånsin sett någon köa för sjukvård i amerikanska filmer?
<b>Våld på riktigt</b>
Men nyheterna då? De ger väl en bild av det verkliga livet? Jodå, Juttan storsatsar på nyheterna. Aktuellt har flyttats till klockan 19.30, Rapport till 21.00. Vilket gör att jag alltid trycker på fel kanal numera.
Och Korrespondenten (den ende som är kvar) har för dyra pengar förflyttats från Afghanistan, där händelserna tagit slut, till Mellanöstern. Där fick han härom dagen bilen sönderskjuten av israelerna, som inte så gärna visar upp det riktiga dödandet. Hansmin var värd licensen:
-Fan också, är det krig här med? Persson sade ju att Sharon är en hyvens karl som bara jagar terrorister. Hoppas försäkringen täcker det här, annars får jag skäll av Juttan!
Jodå, skottet i den svenske korrespondentens bil toppade kvällens nyheter. Så slapp man berätta den otäcka historien om massakern i flyktinglägret Jenin. Sådant kan ju stöta USA och äventyra försörjningen av amerikanskt underhållningsvåld.