Idrottsmän viktigare än barnskötare
Britt-Ingrid Stockfeldt & Barbro Mattsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lyxorexia kallade någon det som drabbar dem som aldrig får nog, ja det är väl detsamma som gammal hederlig girighet det, eller hur? Men vad gör de med alla sina pengar? Vi som lever gott på en bråkdel av de svindlande summor höjdarna behöver fattar inte vad de ska med alla sina pengar. Tak överhuvudet i en bekväm lägenhet, mat för dagen, ett och annat klädesplagg, lite kultur och nöjen, goda vänner, det räcker långt. Vi kan glädja oss åt gratis sol och frisk luft, allemansrätt, böcker på biblioteket, konst på museum, några som sköter renhållningen i stan o s v. Man kan komma långt med kollektivtrafiken och det verkar som om många har råd med både bil och diverse annat. Butikerna är fulla med pryttlar och någon måste väl köpa åtminstone en del av varorna. Av allt att döma äter och dricker vi bra mycket mer än vi borde och nöjesutbudet är omfattande.
Med mycket pengar följer nog också en hel del ägarångest. Har jag placerat rätt? Tänk om kursen går ner! Tänk om mina barn blir kidnappade! Hur skyddar jag mej mot inbrottstjuvar och rånare? Tänk om någon snor min fina bil eller rispar lacken! Törs jag sätta på mej mitt dyra diamanthalsband? Å fy, grannen har finare båt än jag, större villa, fler bilar .....
Såna problem har inte de flesta av oss, även om vi låser om oss och stoppar portmonnän i innerfickan på kvällen. Händer det att de stenrika högdjuren funderar över om de verkligen har gjort skäl för inkomsterna? Och, som Cornelis sjöng: ?Du kan ingenting ta med dej dit du går."
Allting är relativt. Det som är ett gott liv för oss i den rika västvärlden är ju ouppnåeligt för miljarder människor i de fattiga länderna, men ibland glömmer vi att uppskatta de förmåner vi har. Tänk bara på att kunna dricka gott, kallt, rent vatten direkt från kranen och inte behöva bära det långa vägar. Att få ljus och värme automatiskt, att ha arbetsbesparande maskiner. Tvättmaskinen är en av grundvalarna till kvinnans frigörelse!
Tänk att kunna få god vård om man blir sjuk, för det får vi, trots att vi ofta klagar över landstinget och kommunen. Vi tar vården för given, men i många länder finns det praktiskt taget ingenting.
Är man naiv om man är nöjd? Ja, kanske det. Det är ganska skönt att vara naiv, att inte spilla sitt liv på missnöje. Hellre nöjd än missunnsam, hellre glad över det som finns än sur över det som fattas.