<I>Debatt:</I> Se till barnen ? inte religionen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ser man det ur religiös vinkel kan man fråga som tidskriften Humanisten nr 1 i år: "Sitter kontraktet med Gud i en bit hud?". Den frågan kan man verkligen med förvåning ställa sig - skapade inte Gud människan fullkomlig? Det räcker emellertid med att betrakta omskärelsen som en fråga om mänskliga rättigheter.
Vad är det som säger att föräldrar har rätt att med kirurgiska ingrepp märka sina söner för livet? Jag frågade en judisk rabbin, och hans korta svar lät: "Vi vill våra barn väl"! Jag svarade: "Vi vill också våra barn och därför omskär vi dem inte", men rabbinen hade för brått för att ta till sej så ovidkommande argument.
<b>Etnisk markör</b>
Enligt uppgifterna i nämnda nummer av Humanisten finns det ett stort antal omskärelser som resulterar i allvarliga sviter, många naturligtvis livslånga med nedsatta sexuella funktioner som följd.
Folkbladets läsare tål kanske inte en detaljerad redogörelse för de komplikationer som redovisas i artikeln, men det är helt klart att många judiska och muslimska pojkar blir menligt märkta för livet. Även om allt genomförs utan problem vid operationstillfället blir pojken/mannen senare ofta utpekad i dagis, i gymnastiken i skolan, i bastun, vid militärtjänsten.
För en del kan detta kanske upplevas med stolthet, men inga föräldrar vet hur deras nyfödda pojkar upplever sin särställning i vuxen ålder - då det är oåterkalleligt. Det är ett övergrepp på personen, en "etnisk markör" som det sägs i artikeln.
I radion hörde jag för en tid sedan en omskuren ung man bittert anklaga sina föräldrar för detta övergrepp, och hur många judiska pojkar sändes till gaskamrarna sedan Hitlers hejdukar kommit till skolan och beordrat pojkarna att dra ner byxorna?
Barnen har inte bett om att få bli omskurna och kan inte försvara sig.
<b>Religiös galenskap</b>
Socialdepartementet har skrivit ett förslag till lag i frågan. Barnombudsmannen är i sitt remissyttrande kritisk mot förslaget, men Judiska Centralrådet har bl a hävdat, att barn inte känner smärta under de två första månaderna och inte ens behöver någon bedövning.
Hur extrem får man vara bara för att man "tror" och vill tvinga sina barn åt samma håll? Men lagstiftarna verkar beredda att godta Centralrådets argumentation. Utomordentligt uppseendeväckande!
För att citera Yngve Hofvander i nämnda artikel: Att anta lagförslaget "vore en skam för Sverige och en eftergift åt de krafter som inte i första hand ser till barnens bästa utan till sin egen religiösa tillfredsställelse."
Allt detta för att Gud påstås ha befallt Abraham för så där 3000 år sen att omskära sig själv och hela sitt manliga hus. Koranen säger ingenting i frågan, det bör framhållas.
Hur länge ska mänskligheten styras av gamla religiösa galenskaper?