Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

I skuggan av USA

Klockan sex i morse svensk tid stängde de sista vallokalerna på den amerikanska västkusten. Amerikanarnas val av president och av majoritet i kongressen kommer att påverka dem och resten av världen under de kommande åren.

Foto:

Norrköping2004-11-03 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I skuggan av det amerikanska valet med sina miljoner valarbetare och miljarder dollar håller Nordiska rådet sitt årliga möte i Stockholm.
Rådets fem länder och dess tre "självstyrande områden" har onekligen seglat lite i bakvattnet under i vart fall det senaste decenniet. I ett försök att skapa nytt intresse för sin förening samarbetar därför Nordiska rådet allt ivrigare med de Baltiska länderna och med stora Östersjöstater som Polen, Ryssland och Tyskland.
"Norden" som politiskt begrepp behöver utan tvekan ny näring för att kunna hävda sig i konkurrensen med organisationer som EU, Nato och valutaunionen EMU. Dessa tre organisationer delar upp den nordiska tårtbiten på tvären och längden. Splittringen i Norden underlättar i vart fall inte samarbetet kring vitala frågor länderna emellan.
Under de senaste åren har t ex Nato - medlemmarna Norge och Danmark deltagit i direkta militära aktioner i Afghanistan och Irak. Danmarks och Norges definition av vad "gemensam säkerhet" betyder i praktisk politik skiljer sig därmed markant från hur t ex den svenska riksdagen ser på saken.
Miljö- och energipolitiken utgör heller inte så lättsamarbetade områden för de trägna nordisterna. Åtgärder mot utsläppen av växthusgaser är en minst sagt vital fråga som kräver mycket samarbete länderna emellan.
Norden är dock inte särskilt samordnat i detta sammanhang. I Sverige har billobbyn ett starkt grepp över dagordningen och regeringarna har därför haft mycket svårt att komma fram med förslag som skulle kunna minska de omfattande utsläppen från bilismen.
Norge å sin sida lever helt i symbios med utvinningen av olja. Finland bygger ut kärnkraften medan Sverige å sin sida möjligen funderar på att avveckla denna energikälla. Danmark har en mix av vindkraft och kolkraft att försvara medan Island med sina varma källor kan ta energidebatten med knusende ro.
Med dessa kritiska synpunkter väl framförda bör vi dock inte glömma att Nordiska rådets sessioner inte helt saknar betydelse. Nordiska rådet representerar ett i huvudsak fredligt och vänskapligt hörn av världen.
Samarbetstrevarna till grannar i "närheten" av Norden skapar vissa förhoppningar om att den fredliga samverkans handel och vandel skall sprida sig i närområdet. Därmed kan Norden på sitt sätt bidra till stabiliteten i världen. Oavsett vem som kommer att husera i Vita huset under de kommande fyra åren så kan vi vara övertygade om att sådana fredliga och demokratiska enklaver som Norden fyller ett stort behov.