I det arabiska Spanien

Norrköping2010-05-08 06:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Från Norrköping kan man ju nu flyga billigt till Alicante. Det är ingen dum idé. Costa Blanca är fint, men extremt turistanpassat. När vi ville se något mer än poolen och baren hyrde vi en bil och for söderut.

(Att vi sedan inte höll på att komma hem p g a vulkanen på Island är en annan historia.) Andalusien var verkligen en upplevelse. Här regerade araberna i hundratals år och spåren finns överallt.

Faktum är att det mest spanska uttryck man kan tänka sig är av arabiskt ursprung; Olé. När publiken på tjurfäktningsarenan hyllar toreadoren ropar de egentligen Allah, alltså Gud på arabiska.

Det kanske de inte tänker på, men det är faktiskt ordets härstamning. Cordobas gator och gränder är lika trånga som de i Gamla Stan i Stockholm. Skillnaden är att i Cordoba är biltrafik tillåten överallt.

Jag var hela tiden rädd att jag skulle skrapa bilen mot en husvägg. Det gjorde jag också i ärlighetens namn litegrann...

När vi tog en taxi såg jag hur man skulle göra. Chauffören stannade och vek vant in backspeglarna när han körde in i en gränd.

Cordoba var Europas största stad på 1000-talet, en miljonstad när Paris och London var byar. Här fanns då också världens största moské.

Den står där fortfarande, mäktig att se med sina smäckra pelare. Men en moské är det inte längre. När Cordoba föll byggdes det en kristen katedral inuti byggnaden.

Ett övergrepp finns det många som anser. Bara några dagar innan vi var där hade ett antal muslimer gått in och börjat be böner till Allah.

De blev genast tillsagda av vakterna att sluta, vilket utlöste ett bråk där en vakt skadades och flera muslimer arresterades. Muslimer i Spanien har i åratal försökt få tillstånd att även de ska kunna få be i Moskékatedralen. Vid ett tillfälle gav kung Juan Carlos den saudiska kungafamiljen tillåtelse att be där.

Många kyrkor i Andalusien är i själva verket gamla moskéer, tänker man bort kyrkklockan och korset ser man strax den ursprungliga minareten.

Ett par timmars bilkörning från Cordoba ligger Granada, där hjärtpunkten är Alhambra. Jag förstod inte vad som väntade, trodde att Alhambra var ett palats och en trädgård. Det är ett skimrande rike av slott och lustgårdar, det tycks oändligt. Här härskade de arabiska kungarna i nästan 800 år, Granada var det sista arabiska fästet som föll 1492. Alhambra ligger precis vid foten av Sierra Nevadas snöklädda berg, vilket inte är en händelse. Genom ett sinnrikt system kunde man ta tillvara smältvattnet från bergen för bevattning till trädgårdarna och vatten till allt annat.

Jag noterar att flera träd har försetts med något slags skyddsomslag. Det ser lite konstigt så jag frågar guiden vad det är för något. Hon ser allvarligt på mig.

- Du förstår här i Spanien har vi väldiga problem med solen! Träden får svampangrepp, därför måste vi göra sådär.

- Men ni tjänar nog en del pengar på den där solen också, säger jag.

Det håller hon leende med om. Men det finns mycket mer att uppleva i Spanien än solen. Det var bara det jag ville säga.

Läs mer om