Gott nytt år - och tack
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag vet inte vad det var som gjorde mig så modig just den där dagen. Jag vet bara att det inte alls var likt mig att sätta mig på cykeln och trampa iväg till Folkbladet för att helt sonika kliva upp på redaktionen och erbjuda dem mina texter som krönikor på ledarsidan.
Arne Lindh kliade sig i huvudet. "Ja, jag vet ju att du kan skriva" log kan tvetydigt. Antagligen syftade han på en lång, av mig initierad, debatt om politikens villkor som väckt mycket uppmärksamhet efter att ett kommunfullmäktigemöte stormats av arga skrikande barn och föräldrar. Jag satte några texter i handen på honom och han lovade prata med Janne Berglund och Torbjörn Gustavsson. Det gjorde han. Och så var saken avgjord. Jag blev krönikör på Folkbladets ledarsida. En period så ofta som två gånger i veckan, på senare tid varannan vecka.
Efter att ha blivit publicerad så regelbundet under så pass lång tid är det med dubbla känslor jag i och med denna krönika avslutar min fasta medverkan på ledarsidan. Även om jag någonstans inser att det är hög tid - det känns som om jag vid det här laget har skrivit om precis allt - känns det ändå sorgligt. Den största trösten är att jag vet att min spalt kommer att fyllas av nytt friskt och engagerat blod. Det ser jag fram emot att ta del av som läsare!
Jag vet inte hur många som vid det här laget har påtalat för mig att jag VERKLIGEN måste starta en blogg. För den som inte vet vad en blogg är kan jag numera upplysa om att det är en slags egen hemsida på Internet där man ska skriva kommentar i dagboksliknande form som läsare kan reagera på och kommentera. Efter att ha läst någonstans hur många procent av första-, andra- och tredjegångsväljarna som förväntas hämta all sin information om politik på nätet innan de lägger sin röst nästa höst har jag resignerat. Trots att jag egentligen är den nostalgiska sort som föredrar prassliga tidningssidor och doften av trycksvärta framför flimrande datorskärmar.
Vill ni fortsätta läsa mina funderingar kring politik och livet i allmänhet blir ni alltså framöver hänvisade till min hemsida eller min blogg, som kommer att läggas ut i början av 2006. Alternativt till tidningen Folket där jag fortfarande kommer att publiceras på det traditionella sättet var fjortonde dag.
Då återstår bara att tacka alla er läsare för den här tiden och hoppas att vi stöter på varandra även i framtiden även om det inte blir lika regelbundet. Tack för repliker, mejl, brev och telefonsamtal. Jag har verkligen värdesatt alla reaktioner, om det så är glada tillrop över min genialitet eller ilskna kommentarer över att jag inget begriper.
Och så återstår förstås att önska er alla ett riktigt gott nytt år!