Men låt mig ändå drömma om det motsatta, trots att jag tillhör dem som alltid eftersträvar tydliga regler för umgänge mellan starka och svaga. Oberoende om det gäller mellan människor eller mellan stater. Därför måste lagen följas, och den måste vara förutsägbar menar experten Mahmoudi. Det talar för nationell suveränitet. Men något håller på att hända med denna ömtåliga balans. 2005 antog FN den nya principen Skyldighet att skydda (Responsibility to protect) som innebär att ett land är skyldigt att skydda sitt eget folk mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten, och att det internationella samfundet har en kollektiv skyldighet att ingripa för att skydda en befolkning. Principen växte bland annat fram som en reaktion mot världssamfundets undfallenhet när det gällde folkmordet i Rwanda.
Redan när FN grundades fanns det en vilja att sätta solidariteten på marken framför neutraliteten inför två stridande parter. Den hållningen (kapitel 7 i FN-stadgan) har dock förhindrats av en utbredd vetokultur i FN:s säkerhetsråd under kalla krigets dagar. Men något är på väg att ändras och kanske kan principen Skyldighet att skydda en dag växa till Skyldighet att respektera okränkbara universella mänskliga rättigheter.
Runt om i världen växer otåligheten över att FN inte klarar av att leva upp till sina vackra ord. I Zimbabwe och Afghanistan går det förhoppningsvis åt rätt håll. I Burma styr militärjuntan med järnhand. Det såg vi inte minst i samband med parlamentsvalet i Burma i början av november - ett val som knappast var demokratiskt utan helt regisserat av militären. Istället för att skydda sitt eget folk utövar den burmesiska staten övergreppen mot befolkningen. FN:s Burmarapportör rekommenderar att en granskningskommission inrättas som undersöker militärjuntans brott. Svenska regeringen är kallsinnig till förslaget, Socialdemokraterna är för en prövning.
Det kan tyckas legitimt att försöka beivra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter även om de sker bakom nationella gränser, men det är inte alltid legalt, säger Said Mahmoudi, med gedigen kunskap om rådande folkrätt. Men är det inte just det som politik handlar om - att vilja förändra, gå samman, opinionsbilda och så småningom ändra lagen så att det legitima blir legalt?