George Clooney har budskap om oljan
Den bildsköne filmhjälten George Clooney har tillsammans med Michael Moore börjat bli en av USAs mest bitska samhällskritiker med ett tydligt vänsterperspektiv. 6-faldigt Oscarsnominerad för "Good night, and good luck" om McCarthy-epoken på 50-talet, och Oscarsbelönad för "Syriana", en thriller som handlar om kriget om oljan.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Många har trott att amerikansk utrikespolitik styrs av konservativa, anti-islamska värderingar och att det är ett slags ideellt krig mot terrorismen och de "onda diktaturerna" som Bush slåss för. Det är ju i varje fall den bild Bush själv vill ge. Clooneys "Syriana" ger, liksom Michael Moore, en annan bild. I själva verket handlar det om oljan, och makten över denna avgörande energiresurs som blir allt knappare.
I den kampen, om pengar och makt, går den amerikanska staten hand i hand med oljebolagens ekonomiska intressen. Bolagen är så starka att de har sin egen underrättelseorganisation, formar en egen utrikespolitik, och skapar - med amerikanska UDs och CIAs hjälp - egna utrikespolitiska allianser, inte minst i Mellanöstern. Och idag står striden om herraväldet över de återstående oljeresurserna stenhård i länder som Kazakstan och Azerbajdzjan.
I den kampen finns många aktörer, inte bara USA. Clooney visar hur kineserna snabbt flyttar fram positionerna, i jakt på nödvändiga energiresurser för att slippa bromsa den enorma ekonomiska boom som pågår. Det svåraste hindret för den är tillgången på energi.
EU och Europa argumenterar främst för omställning till ett annat energisystem, mer inriktat på besparingar, förnyelsebara energikällor och alternativa bränslen, fast kanske också kärnkraft. Samtidigt fortsätter amerikaner, ryssar och kineser att slåss om tillgången till de olje- och gasresurser som fortfarande finns och inte är fullt ut exploaterade. Dessa tre supermakter verkar bara se till oljeekonomins konsekvenser för deras egen makt och kortsiktiga ekonomiska tillväxt, vilket kommer att kunna få förödande konsekvenser för världen och framtiden.
Men den politiken är kortsiktig. Inte ens i Kina kan man fortsätta elda fossila bränslen hur som helst, utan att det får katastrofala följder för hälsa, miljö - och till sist för ekonomin. Och t o m i USA kommer bensinpriset till sist att stiga till nivåer, som kommer att tvinga fram en ny syn på den bensinslukande bilismen.
Detta - att slippa beroendet av oljebolagen, och det politiska beroendet av stater som USA, Ryssland och diktaturerna i Mellanöstern - är ytterligare ett argument för att ställa om våra energisystem, om nu inte klimatet skulle vara argument nog.