Det fria skolvalet skulle ge utrymme för konkurrens och nya pedagogiska idéer. Nu vet vi att det handlade inte om att förverkliga pedagogiska idéer. Det var vinstintressena i kronor och ören som i många fall tog över.
I alla grupper i samhället finns en begåvningspotential. Många arbetarbarn under 50-och 60-talet kunde med egen kraft invadera yrken och positioner som tidigare endast var skräddarsydda för att fåtal.
En skolpolitik som omfattar alla elever, och särskilt de som behöver ha mer stöd för att använda sin potential, innebär att se lite längre än vad näsan räcker.
Jag brinner för att alla elever, oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund och ambitioner kan använda sin utvecklingspotential. Att utgår från "mina barn" räcker inte om vi vill få med alla barn i våra analyser.
Varför är det så få som uppmärksammar de elever som enligt forskningen entydigt är förlorare i ett segregerat skolsystem? Vem för dessa barns talan?
Skolverket slår också fast att minskade och slarvigt fördelade resurser till skolan slår hårdast mot de barn som behöver lite mer t ex för komma igång med sin läsning. Resurser riktade till elever i början av grundskolan ger bra utdelning i resultat längre fram. Det vet varenda lärare som arbetar med yngre barn och nu har det slagits fast också av Skolverket.
Låt inte högriskbolagen leka med de resurser som varenda unge i svensk grundskola behöver för att få sin rättvisa del av välfärdssamhället.
Skolsegregationen, d v s att elever med likartad bakgrund går i samma skola, gör att de positiva kamrateffekterna går förlorade. Skolresultatet påverkas negativt av ett skolsystem som tidigt skiljer ut högpresterande och lågpresterande elever.
Vill du ha ett utbildningssystem där marknadskrafterna ohejdat får råda? Föredrar du en skola som anstränger sig för att locka den begåvningspotential som finns i varje generation?
Gå gärna in på www.skolverket.se och sök på "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?". Där hittar du slutsatser och hårda fakta som inte kan pratas bort i första taget.