Friskförklaring som provocerar
I spåren av rättegången mot våldtäktsmannen i Umeå har den sedvanliga debatten om gärningsmannens mentala status dykt upp. De rättspsykiatriska experter som undersökt den åtalade gärningsmannen har kommit fram till att han var och är "frisk i lagens mening". Det betyder att experterna anser att han kan dömas till fängelse om han bedöms vara skyldig till de grymma och upprepade våldtäkter han anklagas för.
Finns förklaringen till Hagamannens brutala våldtäkter i kombinationen av alkohol och barndomstrauman? Kanske är det så. Kanske är begreppet "barndomstrauma" en lika bristfällig förklaring som "ondska". Bilden: polisens fantombild på Hagamannen innan han hade gripits.Foto: Scanpix/arkiv
Foto:
Människor är lika och olika på samma gång. Därför kan vi känna igen och förstå varför en del människor gör som de gör och tänker som de tänker. Vi har nämligen själva haft liknande tankar om samma saker. De som däremot agerar och tänker på ett helt annorlunda sätt än oss själva har vi däremot svårare att förstå.
Att bedöma omvärlden och medmänniskorna med sig själv som måttstock och främsta referens är emellertid riskabelt. Om man betraktar sig själv som någorlunda frisk är risken stor att man alltför lättvindigt upplever människor som sjuka om de umgås med tankar och handlingar som man själv inte kan förstå.
Friskförklaringen av Hagamannen provocerar därför somliga av oss. Om han är frisk kommer han väldigt nära den stora majoritet människor som också anser sig vara friska. Hans tankar och handlingar borde därmed - kan man tycka - följa ett "orsakssammanhang" som andra friska människor kan relatera till och förstå.
I en krönika i Aftonbladet (20 juni) skriver Yrsa Stenius om de möjliga orsakssammanhangen bakom Hagamannens våldtäkter. Stenius tar avstånd från att använda begrepp som "ondska" och "godhet" som analysredskap av människor och deras handlingar.
I kraft av sin rika livserfarenhet i allmänhet, lärdomar från andra rättegångar hon bevakat och sin beläsenhet är hon istället övertygad om att det finns begripliga och rationella orsaker till Hagamannens brutala brottslighet. Hon håller för troligt att förklaringen till hans beteende finns i kombinationen av alkohol och barndomstrauman.
Kanske är det så. Kanske är det inte så. Kanske är begreppet "barndomstrauman" en lika bristfällig förklaring som "ondska"?
I en radiointervju i P1: s program "Studio ett" häromdagen varnade i vart fall Niklas Lång vid Brottspreventivt Center i Solna för att vikta barndomstrauman alltför tungt i jakten på orsaker och förklaringar till grova sexualbrott. I den forskningsgenomgång man utfört vid centret återfanns få belägg för att sexualbrottslingar oftare än andra bär på traumatiska barndomsupplevelser.
Människor är inte fullkomliga. Vi kan inte förstå allt. Det vi inte kan förstå behöver inte vara helt "sjukt". Allt det vi gör behöver inte alltid ha för andra nåbara och begripliga orsaker och förklaringar.
Domstolens uppgift är inte att vare sig dela in de misstänkta i "onda" och "goda" eller att grubbla sig sömnlös över varför den vanlige och friske norrlänningen har begått brotten. Domstolens uppgift är att besluta om han, utom allt rimligt tvivel, kan bedömas vara skyldig. Kan han det så kommer han - oavsett eventuella orsakssammanhang - att dömas till många års frihetsberövande.
Inlåsning är utan tvekan tämligen primitivt.
Men det är våldtäkter också.
<img src="http://www.folkbladet.se/Upload_Images/Ledare-insandare/AnderssonWidar.jpg" width="100" height="140" border="0"><a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se">
<span class=color style='color:#BF1229;'>Politisk redaktör
Widar Andersson<br>011-200 456</a></span>