Frihetliga och sansade demokrater ska vinna valen
I går var det val i Afghanistan, i Tyskland och i Svenska kyrkan. Det i nutid viktigaste valet är förstås det tyska. På lite längre sikt är emellertid utsikten av ett fritt och demokratiskt Afghanistan av mycket stor betydelse.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att valet över huvudtaget kunde genomföras och att människorna vågade rösta trots hoten från terrorister och krigsherrar är en stor demokratisk bedrift i sig.
Det tyska valet utlöstes ett år i förtid av den nu sittande socialdemokratiska/gröna regeringen. Bakgrunden till nyvalet var det starka motståndet mot regeringens reformer av arbetsmarknadslagarna, skatterna och socialförsäkringarna i stort. Motståndet resulterade i flera svåra regionala valnederlag för socialdemokraterna. I stället för att invänta det ordinarie valet 2006 satsade kanslern Gerhard Schröder allt på att om möjligt vända utvecklingen i ett dramatiskt och överraskande nyval.
Schröders chansning gick inte hela vägen fram. Den rödgröna regeringen har inte längre någon egen majoritet. Det blir sannolikt kristdemokraternas Agneta Merkel som i kraft av ledare för det största partiet kommer att få uppdraget som regeringsbildare.
Gerhard Schröder och socialdemokraterna gjorde dock en mycket bra valrörelse. Innan valrörelsen började för några veckor sedan låg SPD så lågt som 27-28 procent i opinionsmätningarna. Enligt de preliminära resultat som föreligger när FÖ skall gå i tryck på söndagskvällen, ser det ut som om partiet trots allt har nått upp till drygt ca 34 procent. Därför är det mycket troligt att socialdemokraterna deltar även i den nya tyska regeringen. Väljarna har nämligen fördelat sina röster på ett sådant att vare sig höger- eller vänstersidan kan få egen majoritet i Förbundsdagen.
På valdagens kväll ansåg de flesta bedömare och experter att en "stor koalition" mellan kristdemokrater och socialdemokrater var det enda realistiska alternativet. En annan möjlighet är bildandet av en s.k. "Trafikljuskoalition" mellan det röda SPD, det gula (liberalerna FDP) och det gröna partiet. I en sådan koalition skulle faktiskt Gerhard Schröder kunna stanna kvar som förbundskansler. Vare sig det nya vänsterpartiet eller de högerextrema partierna - vars valrörelser helt har byggt på motstånd mot reformer och förnyelse - har haft några nämnvärda framgångar vid gårdagens val. Den för Tyskland och övriga Europa så viktiga reformeringen av det tyska välfärdssamhället ser därmed ut att kunna genomföras fullt ut. En tysk socialdemokrati som hamnat i ren opposition efter ett katastrofval hade kunnat få mycket negativa effekter för hela Europa.
Nu ser det visserligen ut som om SPD förlorar kanslerposten till det kristdemokratiska CDU. Men genom den magnifika uppryckningen i valrörelsen kan Gerhard Schröder och SPD gå in i alla förhandlingar om regeringsmakten utifrån en hyggligt stark position.
De kommande dagarnas politiska överläggningar kommer att avgöra hur regeringen i Tyskland kommer att se ut under de kommande åren. Det viktigaste beskedet från Tyskland har dock väljarna redan lämnat till omvärlden; reformpolitiken kommer att fortsätta.
Det är inte rättvist att jämföra gårdagens svenska kyrkoval med de allmänna valen i Afghanistan och Tyskland. Svenska kyrkan är numera ett samfund bland andra i samhället. Om något eller några decennier kommer säkert valen av förtroendevalda till samfundet att vara en mer intern angelägenhet. De traditionella politiska riksdagspartierna kommer säkert att dra sig undan från kyrkovalet i takt med den utvecklingen.
Oavsett hur valen går till och vilka som ställer upp i dem så hoppas Folkbladet hur som helst alltid på framgång för frihetliga och sansade demokrater. Erfarenheten har lärt oss att det såväl i Tyskland, Afghanistan som i religiösa samfund är bäst med sådana politiker vid rodret.