Frihet från reklam i tv är verklig frihet
Moderaterna och aggressiva högerskribenter som Peter Wolodarski på DN:s ledarsida förnyar nu sina attacker på public service-företagen. Det som denna gång givit kritikerna luft under vingarna är SVT:s kaxiga kampanj "Fri Television". Högern anser att SVT inte alls är fri eftersom regeringen utser ordförande i företagets styrelse och därför att det finns några politiker och folkrörelsemänniskor i bolagets ägarstiftelse.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommersiella radio- och TV-bolag är självklart inte fria från styrning från sina ägare. Ägarna petar inte i programtablåer och i enskilda inslags upplägg. Men eftersom de kommersiella företagen är i behov av annonsörer vill företagens styrelser givetvis ha ett programutbud som lockar en stor publik och därmed stora annonsintäkter. Chefer och anställda i kommersiella medieföretag är därför inte på något sätt fria från ägarstyrning. De är mer fria från staten och folkrörelserna än vad SVT är. Å andra sidan står SVT fritt från kommersiella intressen.
Båda dessa grader av frihet är viktiga. Det som oroar Folkbladet är således inte förekomsten av kommersiella medieföretag i sig. Det är istället moderaternas ambition att gynna de kommersiella företagen på public serviceföretagens bekostnad som skrämmer oss. I högerns värld är uppenbarligen kommersialism och frihet liktydiga begrepp. En sådan inställning är minst lika förfärande som att dra likhetstecken mellan staten och friheten.
I en krönika i DN kommenterade häromdagen TV-mannen och författaren Lars Weiss SVTs frihetskampanj. Hans analys landade i slutsatsen att public serviceföretagens viktigaste frihet är att de är fria från störande reklamavbrott.
Folkbladet instämmer. Reklamfri television har faktiskt ett egenvärde.