Freivalds till angrepp på researrangörer
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Frågorna som Freivalds reser är angelägna att diskutera. Hon befinner sig emellertid - minst sagt - i ett trängt läge. Hennes inlägg kan därför uppfattas som ett sätt att komma undan det egna ansvaret och de växande kraven på hennes avgång. Hur som helst finns det anledning att diskutera några av kommissionens förslag om den framtida krishanteringen på regeringskansliet.
Det mest angelägna spörsmålet berör kommissionens förslag om ett utvidgat och globalt statligt ansvar för svenskar i världen. Varje månad befinner sig ca 700 000 svenskar utomlands för jobb, studier och affärs/turistresor. Det vore ett enormt åtagande för den svenska staten att utlova snabbt och kostnadsfritt bistånd för varje nöd - och krissituation som någon eller några av dessa kan hamna i.
Vid stora och internationella katastrofer som tsunamin i Sydasien ger väl kanske det statliga engagemanget sig självt. Men utsträcks det statliga ansvaret på det sätt som kommissionen antyder i sin rapport bör varje enskild resenär och turist i framtiden kunna påräkna t ex konsulärt bistånd på plats och statligt arrangerad hemtransport. Alternativt måste vissa villkor om ett visst antal nödställda eller döda svenskar uppfyllas för att statens krismaskineri skall dras igång?
Ansvarsbalansen mellan den enskilde, privata aktörer - t ex flygbolag och researrangörer - och det allmänna är viktig för det civila och öppna samhällets fortbestånd. Regeringen bör därför tänka igenom sin framtida krishanteringsorganisation mycket noggrant.