Att garantera fred i Mellanöstern kan bli en viktig uppgift för USA och Nato. Enligt den palestinske presidenten Mahmoud Abbas kommer den palestinska staten, när den en gång upprättats vid sidan om Israel, att behöva säkerhetsgarantier från en tredje part - och då lämpligen från USA och andra västländer inom Nato som också åtnjuter förtroende i Israel. En uppgörelse kommer nämligen att innebära smärtsamma eftergifter från - förutom extremister på båda sidor som inte önskar någon överenskommelse - alla de judiska bosättare, i nuläget närmare ½ miljon, som måste lämna de ockuperade palestinska områdena och flytta hem till Israel.
Mahmoud Abbas betonar att "det första, andra och tredje valet för palestinierna att uppnå en oberoende stat är genom förhandlingar" - något som idag omintetgörs av Israels fortsatta utbyggnad av bosättningar på ockuperad mark. Den återstående vägen är att genom FN få legitimitet för och erkännande av en palestinsk stat inom 1967 års gränser, med östra Jerusalem som huvudstad - allt i enlighet med FN:s resolutioner 242, 338 och 3236.
I höst kommer frågan upp i FN:s generalförsamling. Då kommer sannolikt en stor majoritet av världens stater att rösta för ett erkännande av den palestinska staten. USA, som här inte kan använda sitt veto, har lovat att rösta emot - och riskerar som så många gånger förr att bli rätt ensamt. Övriga stater inom Nato och EU gör antagligen klokast i att stödja förslaget. En varaktig och stabil fred i Mellanöstern förutsätter att palestiniernas rättigheter tillgodoses. Om EU spelar sina kort väl kan man bli en nyckelaktör i utvecklandet av industri och turism också i denna del av Mellanöstern som ännu inte nåtts av den arabiska våren. För inte är det väl något egyptiskt mörker vi vill ha i stället?