Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fransson och Stjernkvist har ett jobb att göra

Mer än var tionde elev som gick ut nian i våras fick inte godkänt i matte, svenska eller engelska. Därför får de inte läsa vidare på gymnasiet. Så många obehöriga grundskolelever har vi inte haft på tio år. I Norrköping och Finspång är dessutom andelen obehöriga elever ännu större än riksgenomsnittet. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Mer än var tionde elev som gick ut nian i våras fick inte godkänt i matte, svenska eller engelska. Därför får de inte läsa vidare på gymnasiet. Så många obehöriga grundskolelever har vi inte haft på tio år. I Norrköping och Finspång är dessutom andelen obehöriga elever ännu större än riksgenomsnittet. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Foto:

Norrköping2007-08-15 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hela 11,4 procent av de elever i Sverige som gick ut årskurs 9 i våras har inte klarat av att nå minst godkänd nivå i något eller några av ämnena matematik, svenska eller engelska. De är därmed inte behöriga att studera på gymnasieskolans praktiska eller teoretiska nationella program. Antalet obehöriga grundskoleelever är det högsta på tio år.

I Norrköping och Finspång är situationen än allvarligare. Av Finspångs elever är det 13,2 procent som inte är behöriga och i Norrköping 13,5 procent. För Finspångs del innebär det en marginell förbättring jämfört med 2006. Men för Norrköping går det fortsatt utför.

Flera andra östgötakommuner har lyckats vända trenden. I t ex Linköping och Söderköping minskar antalet underkända grundskoleelever markant mellan 2006 och 2007.
Norrköping och Finspång måste nu på allvar ta itu med de bristfälliga resultat som uppnås på flera utav grundskolorna. Det finns inga större behov av övergripande system- och organisationsförändringar. Många skolor åstadkommer, trots att de är verksamma i socialt påfrestande miljöer, mycket goda resultat. Det som behöver göras ska göras på skolnivå. Med högre grader av individuellt anpassad undervisning, bättre och tidigt stöd och med en konsekvent uppföljning av varje elevs kunskapsutveckling kan situationen förbättras avsevärt.

Det finns ju ingen naturlag som säger att det just i Norrköping och Finspång skall finna skolor som presterar långt under ett i sig själv, alarmerande lågt resultat för hela riket.

I vart fall för Norrköpings del brukar ibland anföras att kommunens tyngre sociala profil som gammal arbetarstad skulle vara en av huvudorsakerna till de klena studieresultaten. Men den "ursäkten" håller inte. Dels därför att det finns skolor som bryter det sociala mönstret. Dels och framförallt därför att insikten om det "sociala arvets" betydelse aldrig får tas som intäkt för att finna sig i tingens ordning.

Den som har ett tungt socialt arv att släpa på måste kort och gott anstränga sig mer - inte mindre - än andra.

De ansvariga skolpolitikerna, Peter Fransson i Finspång och Lars Stjernkvist i Norrköping, behöver nu visa ett moget ledarskap för att vända trenden på somliga utav grundskolorna i de båda kommunerna.
Läs mer om