Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Frankrike får svårt hålla skenet uppe

Frankrike tillhör definitivt kretsen av Europas mer slutna och självgoda nationer. Ett dominant drag i den franska politiska kulturen är att världen bör anpassa sig efter Frankrike. Sekler av imperialistiska härnadståg i Afrika och Asien har skapat en vana att påverka och styra över andra.

I nej-kampanjen fanns en stark allians mellan de olika vänstergrupperingar och extremhögerpartier som stod i ledningen för nejsidan. Foto: Scanpix

I nej-kampanjen fanns en stark allians mellan de olika vänstergrupperingar och extremhögerpartier som stod i ledningen för nejsidan. Foto: Scanpix

Foto:

Norrköping2005-05-31 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter en totalt misslyckad insats i andra världskriget var Frankrike ett av länderna som stiftade Kol- och stålunionen. Denna union har sedan i flera olika steg utvecklats till dagens EU med 25 medlemsländer.
Frankrike har haft mycket svårt att anpassa sig till de nya krav som det utvidgade EU och globaliseringen ställer på politiken och samhället.

<B>Man har klamrat sig fast vid sin gamla självbild som världsledande nation istället för att modernisera och öppna upp för de nya tiderna.</B>

Arbetslösheten är skyhög, ineffektiviteten utbredd och de etniska motsättningarna i landet har ignorerats.
I folkomröstningskampanjen som avslutades med ett klart nej till förslaget till nytt fördrag, fanns en stark allians mellan de olika vänstergrupperingar och extremhögerpartier som stod i ledningen för nejsidan. Förvisso förde de sina kampanjer under olika paroller men det som förenade var likafullt kritiken av den hotande omvärlden.
Fördragets sakinnehåll förekom mycket sparsamt i nejsidans agitation. Högern agiterade främst mot muslimer i allmänhet, Turkiet i synnerhet och mot den sittande presidenten i Frankrike. Vänstern propagerade mot utländsk konkurrens, mot en utvidgad inre marknad i Europa och mot landets president.
En effekt av folkomröstningsresultatet i Frankrike är sannolikt att konkurrensen om ledartröjan i EU nu kommer att hårdna.

<B>Stora länder som Spanien och Polen och framtidsinriktade nationer som t ex Tjeckien och Ungern kommer inte slaviskt att böja sig för den franska negativismen.</B>

Frankrikes nej är även utmanande för de EU-vänliga regeringarna i Turkiet och Ukraina som på olika sätt försöker lotsa sina länder närmare EU.
Europa förändras och förnyas. Vill Frankrike även i fortsättningen tillhöra EU:s innersta krets i någon positiv mening krävs att landets politiker förmår att anpassa det franska samhället till dagens och morgondagens villkor.
Hur fransmännen hanterar sitt nej kommer att bli avgörande för vilken roll deras land kommer att spela i EU framöver. Fortsätter de att skylla sina inhemska problem på Bryssel, turkar och "marknaden" kommer de att få stora problem att ens behålla sin image av stormakt.