Fp:s kravskola
Erika Ulleberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På kvällen var dock scenen i Almedalen fri från andra partiföreträdare och det var folkpartiets tur att försöka fylla parken med vad de hoppas vara blivande väljare.
Till skillnad från Gudrun Schymans dryga timmes långa tal i söndags så valde Leijonborg att hålla en kortare appell. Folkpartiet bjöd under tiden på internationell buffé och likt övriga partier använde sig de av musik och artister som dragplåster för att locka åhörare. Folkpartiet kallade gårdag kvällens tillställning för en gala mot rasism.
<b>Dyrköpt annons</b>
Att folkpartiet prioriterar kampen mot rasism och främlingsfientlighet är hedervärt. Skrämmande var i söndags att bevittna Dansk Folkeparti och Pia Kjaersgaards försök att ge de rasistiska och främlingsfientliga partierna i Sverige draghjälp i valrörelsen. Genom den dyrköpta helsidesannonsen i Dagens Nyheter så blev Dansk Folkeparti en del av debatten även på Almedalsveckan.
Lars Leijonborg försvarar liberala Dagens Nyheters beslut att ta in annonsen. Frågan är om han då också tycker att Sverigedemokraterna ska kunna köpa sig till utrymme i den politiska debatten?
Dagens Nyheters chefredaktör Hans Bergström kommenterade i söndags på ledarplats beslutet att publicera Dansk Folkepartis annons.
Trots det så valde flera läsare att säga upp sin prenumeration.
Om Sverigedemokraterna med hjälp av ekonomiskt stöd från sina sympatisörer och partikollegor har råd att köpa in sig i tidningar räcker det inte med någon ledarkommentar. Reklam- och annonsintäkterna är viktiga för landets medier. Men profiten kan få en besk eftersmak. Medias förhållningssätt till främlingsfientliga aktörer på såväl redaktionell- som annonsplats är lika viktigt som att partierna har en policy.
<b>Flumskolan</b>
Folkpartiet valde igår i övrigt att fokusera på skolan. Det är föga förvånande att folkpartiet är nöjda med att skolan står högt på dagordningen i årets valrörelse.
Folkpartiet är det borgerliga parti som av tradition har störst förtroende och trovärdighet hos väljarna när det gäller skolfrågor. Jan Björklund var också mycket nöjd när han på seminariet förutom att berömma sin egen skolpolitik i Stockholm fick beröm av läsforskare Bo Sundblad.
Folkpartiets omdöme om den nuvarande skolpolitiken är att den socialdemokratiska flumskolan har misslyckats. Istället vill folkpartiet ha högre och fler krav tidigare i skolan. Betyg ska införas i sjätte årskurs och nationella prov i tredje årskurs. En nationell skolpeng ska införas och baskunskaperna prioriteras framför högstadium och gymnasium. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, som deltog på seminariet höll med Björklund i vissa frågor. Men på flera punkter hade hon en annan bild än borgarrådet. Medan Björklund påstod att resurser inte saknas som menade Fjelkner att mer resurser tveklöst måste tillföras skolan.
<b>Ingen god skola</b>
Folkpartiet sammanfattar sin politik med rubriken "Att ställa högre krav i skolan är att bry sig." En kravlös skola är absolut ingen bra skola. Men att endast ställa krav utan att erbjuda alla elever och lärare de verktyg och resurser som krävs för att uppnå kraven är knappast en god skola.
Major Björklunds skolpolitik riskerar att fokusera alltför mycket på vad de flesta elever ska bevisa sig kunna och alltför lite på vad som händer med de elever som bevisat sig inte kunna tillräckligt.