Fotbollens domstol rättsligt udda inslag
I dag sammanträder Fotbollförbundets Tävlingsutskott - TU. Utskottet har av förbundets medlemmar fått mandat att döma i interna ordningsfrågor. Spelare som gjort grova förseelser kan stängas av, tränare som uppträtt illa kan varnas/straffas och klubbar vars supportrar betett sig illa kan ges straff i form av böter, poängavdrag, mm.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Allt filmades av TV 4. Hade motsvarande misshandel inträffat ute på stan eller inne på en krog hade ansvarsförhållandena utretts civilrättsligt.
Varje vuxen person antas i sådana sammanhang vara ansvarig för sina egna gärningar. Befinner sig samma personer i en misshandelssituation inne på en fotbollsarena, faller dock en del av ansvaret på klubbarna som arrangerat matchen.
Denna ordning har tillkommit efter initiativ från fotbollsklubbarna själva.
<B>Bakom fotbollsklubbarnas vilja att ta en del av ansvaret för sina supportrars uppförande, finns starka ekonomiska drivkrafter.</B>
Alternativet till klubbarnas egna säkerhetsorganisationer är nämligen att polismyndigheten ger arrangörerna av fotbollsmatcher kostnadsansvar för de extra säkerhetsåtgärder som krävs.
En sådan lösning hade blivit mycket dyrare för klubbar som t ex AIK, IFK Göteborg och Djurgården som traditionellt har många våldsverkare bland sina supportrar och/eller "hang-arounds".
Därför väljer klubbarna att riskera poängavdrag och böter när någon supporter slår någon annan på käften inne på arenan. Systemet med ett slags kollektivt ansvar för hur individer uppför sig bygger på antagandet att publiken på matcharenorna är medlemmar som församlas till ideella föreningssammankomster. I verkligheten är emellertid elitfotboll en kommersiell underhållningsbransch. De flesta i publiken håller förvisso oftast på ett av lagen i matchen. Men några formella föreningsband existerar inte mellan klubbarna och majoriteten av deras publik. Vi går på fotboll för att underhållas, uppleva spänning och för att tjattra med vänner och bekanta.
<B>Elitfotbollens argument för att betraktas som ideella klubbar vars matcher är jämförbara med föreningssammankomster, är således inte särskilt starka. Sambanden mellan klubbarna och supportrarna är i huvudsak kommersiella och inte ideella.</B>
Det borde därför inte vara någon civilrättslig skillnad mellan besökare på t ex krogar och fotbollsarenor.
Utöver detta har arrangörer av nöjesarrangemang givetvis ett ansvar för att deras arrangemang genomförs på ett anständigt och brottsförebyggande sätt. En krogägare som missköter alkoholutskänkningen kan exempelvis mista sitt tillstånd. En fotbollsklubb som genom bristfällig organisation underlättar läktarbråk kan t ex få spela för tomma läktare. Men givet att arrangören inte är uppenbart oseriös bör inte handlingar som utförs av enskilda besökare medföra bestraffningar av arrangören. Att en våldsverkare misshandlar en person inne på en fotbollsarena bör därför i normalfallet inte leda till något annat än en civilrättslig process mot förövaren i fråga.
Elitfotbollens interndomstolar är således rättsligt udda och tveksamma inslag i rättssamhället. Det vore bättre om elitklubbarna i sina tillstånd istället föreskrevs att betala för en tillräcklig säkerhetsorganisation redan från början.
Kommersiella arrangörer bör behandlas lika i samhället.