Förnyel(s)e och förändring krävs
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag håller inte med.
Socialdemokratin försämras nämligen i opposition. Min upplevelse av socialdemokratins oppositionsperiod 1991-94 är att partiet blev konservativt, framtidsblygt och aggressivt. Regeringen Bildts ekonomiska fiasko gav den gången socialdemokratin chansen till en snabb och till stora stycken lysande comeback. Det är i regeringsställning som partiet förnyas och som politiken anpassas till omvärldens förändringar på ett pragmatiskt och medborgarvänligt sätt.
Den stora faran med långa och obrutna regeringsinnehav är emellertid att de ansvariga politikerna gradvis förvandlas till förvaltare. Förvaltare ogillar förändringar i lika hög grad som uppskattar status quo. Förmågan att skapa politik, bilda opinion och driva på i viktiga sakfrågor minskar när förvaltningstänkandet ökar. Statsråden jobbar på med sina vägar, buggningar, skatter, utlandsresor, EU-möten, kommittéer, "proppar" och anföranden.
Förvaltningens agenda styr. Den politiska viljan blir otydlig. Den egna berättelsen om samhällsutvecklingen blir spretig och lite fadd.
Att förvalta statskassan och samhällsmaskineriet på ett bra sätt är förvisso en socialdemokratisk paradgren. Men för att förvaltningen av det bestående skall uppskattas av väljarna krävs att även väljarna i stort sett är nöjda med det bestående.I dag gäller det omvända. 100 000-tals människor är missnöjda med arbetslöshet och sjukskrivningar. Folk vill ha mer frihet, mer pengar och bättre och lättillgängligare samhällsservice.
Socialdemokratin måste därför sätta förändring och förnyelse i första rummet. Förvaltarspåret är ett förlorarspår 2006.