Ibland händer det att någon toppolitiker i stridens hetta kan släppa ifrån sig något förfluget och oövertänkt uttalande, som han/hon senare får att äta upp och ständigt påminns om. Så var det t ex för Torbjörn Fälldin som i valrörelsen 1976 oövertänkt uttalade orden: ?Ingen ministerpost är så åtråvärd att jag är beredd att dagtinga med mitt samvete.? Det gällde då frågan om att ladda och starta något nytt kärnkraftverk, vilket han hävdade att kan aldrig skulle göra.
Nu har den nyvalde ledaren för vänsterpartiet försatt sig i en liknande situation. Han har deklarerat att han inte kan stödja en eventuellt kommande S-ledd regering för det fall att S i en bred uppgörelse om energipolitiken går med på att nya kärnkraftverk ska få byggas. Kanske menar han detta som ett hot gentemot Stefan Lövfen, så att han inte ska gå med på något sådant. Om så hoppas jag Stefan kan stå emot hotet och göra som han och partiet finner bäst för vårt land i avsikt att garantera en framtida säker elförsörjning. Om detta då i 2014 års val skulle leda till majoritet eller största minoritet för en socialdemokratiskt ledd regering, ska då verkligen V-ledaren och hans parti fälla en sådan möjlig regering. Alternativet blir ju då att man istället släpper fram ett borgerligt alternativ, där man redan nu tagit ställning för framtida nya kärnkraftverk.
Ja hur tänker Jonas göra, för att leva upp till sina ord? Kärnkraften är ju inte någon höger/vänsterfråga, utan helt enkelt bara en teknik för att producera primärt elkraft. Och den hårda verkligheten har visat att vi behöver den och kommer att behöva den under överskådlig tid framåt. Inga aldrig så vackra ord kan rå på detta faktum.
