Finspångs gymnasier förnyas för framtiden
Finspång har två gymnasieskolor.Bergska skolan med cirka 650 elever äger kommunen själv. Curt Nicolin Gymnasiet - CNG - har ungefär 150 elever och ägs av Finspångs industrier och kommunen tillsammans.
Sång om en ljusnande framtid. Årets studenter vid Bergska skolan tar ton, deras efterföljare kommer förmodligen att gå på "Finspång College". Det vill företrädare för både kommunen och näringslivet.Foto: Magnus Johansson/arkiv
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ledare
Just nu pågår ett intensivt arbete för att föra samman de båda skolorna till en gemensam utbildningsverksamhet.
Ett "Finspång College" kan vara på väg att växa fram i den spännande industrikommunen.
Ekmanska skolan - Industriellt Utvecklingscentrums vuxen/yrkesutbildning - har förmodligen också en plats i den nya organisation för lärande och utveckling som planeras.I förlängningen finns också förhoppningar om att ett "Finspång College" skall göra det lättare för Finspång att såväl arrangera fler kvalificerade yrkesutbildningar som reguljära högskoleutbildningar.
Finspång präglas av sina tillverkande industriföretag. Här finns till exempel mindre och medelstora företag som Sonstorps Mekaniska, Häfla Bruk, Lämneå Bruk, KL-industrier, Nya Igelfors Bruk, Rejmyre Glasbruk och Grytgöls Bruk. Här finns också jättar som Siemens, Sapa och SSAB. För att nu bara nämna några.
Politikens och industrins folk har ofta svårt att förstå varandra. De arbetar i delvis olika världar. Industrin skyr långbänkar lika intensivt som många inom politik och förvaltning drar öronen åt sig om puckarna blir för raka. I Finspång har man överbryggat många av de här motsättningarna.
Industrifolk som till exempel Kersti Thorn från KL-industrier och Mats Rosander från Siemens, politiker som centerns Denny Lawrot och socialdemokraternas Stig Andersson och kommunala tjänstemän som utvecklingsledaren Elisabet Rehn och näringslivschefen Richard Widén har betytt mycket för den samarbetsanda som växt fram i Finspång.
I mars samlades ett stort antal människor från industrierna, skolorna, politiken och den kommunala förvaltningen till ett gemensamt möte i Rejmyre.Under handledning av Leif Jonsson från Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) från Campus Norrköping, inleddes diskussionerna om en ny organisation för Finspångs gymnasier.
Med en gemensam organisation som öppnar för samverkan om pedagoger, ledning, lokaler, program och fortsatt kvalitetsutveckling vill man kunna skapa utbildningar som ligger i framkant av det svenska utbildningsväsendet.
Magnus Schenström, VD på Curt Nicolin Gymnasiet, fick tillsammans med Richard Widén och Elisabet Rehn, uppdraget att ta fram ett visionsmaterial om en ny utbildningsorganisation. Två månader senare, i maj, återsamlades den stora gruppen i Rejmyre. Alla sade ja till att gå vidare med diskussionerna om ett "Finspång College".
Om ett par veckor - den 16 augusti - är det dags för nästa gemensamma träff med politiker, tjänstemän, skol- och industrifolk. Då ska man på allvar börja diskutera hur en ny organisation skulle kunna ta sig ut praktiskt, politiskt, juridiskt och ekonomiskt.
Det finns förstås trixiga knäckfrågor. Någon jag talar med är betänksam över att ge Finspångs industrier ökat inflytande över Bergska skolan som idag är helt kommunal. Någon annan undrar över vilka driftsformer som är möjliga. Ska det bli ett bolag, en koncern eller borde man kanske inrätta en kommunal styrelse där de politiska partierna släpper sitt monopol på att nominera styrelseledamöter?
Svårigheter är till för att övervinnas. Prestige och invanda tankemönster bör inte få stjälpa Finspångs storsatsning på kvalificerad och attraktiv utbildning.
Kommunens vassaste konkurrensfördel är den framgångsrika och samhällsengagerade tillverkningsindustrin.Genom ett utvecklat och fördjupat utbildningssamverkan mellan industrins och politikens folk kan Finspång få vind i seglen igen. Framtiden kan sätta bo i Finspång