DEBATT: Femöresbron är vackrast

Senare samma dag cyklar vi över bron. Stannar till och betraktar utsikten. Nedströms viker Strömmen av en aning och det känns lite som om man är vid Amazonas, som min vän alltid brukar säga.
På Kneippsidan några fina villor med balkonger där eftermiddagssolen slösar med sin närvaro. Ingen njuter av den. Balkongerna är tomma. Den som har en villa här har säkert också ett sommarresidens.

Jag har alltid gillat Femöresbron. Växte upp inte långt ifrån den. Cyklade ofta över den på väg till Himmelstalund för att bada eller spela boll.
- Varför heter den Femöresbron, frågade jag pappa.
- Jo, innan man byggde bron var det en gubbe som rodde folk över Strömmen och han tog fem öre för det, sa pappa.
Det var delvis sant. Men affärsidén att ro folk över till andra sidan fortsatte faktiskt långt efter det att bron byggts. Men roddbåten låg längre inåt, vid Folkparken.
Och faktum är allt att bron heter så eftersom det kostade fem öre att gå över den.

Det var doktor Bergvall vid kuranstalten som betalade för bygget. Och som därför tog hand om broavgiften. Många femöringar blev det. Det sägs att över sextio tusen Norrköpingsbor årligen gick över bron mot slutet av 1930-talet.
Då hade bron funnits i flera decennier. Den byggdes 1901.
Men broavgiften hängde alltså med långt in i det moderna. Immanuelskyrkan ägde länge bron. Men sedan gick den över i kommunal ägo. Det här har Magnus Höjer, Tina Grönkvist och Pelle Wichman skildrat i en fin bok.

Inte förrän 1949 togs avgiften bort. Norrköping var sist av landets städer att ta betalt av invånarna för att passera en bro. Kanske var staden ändå en föregångare; genom att ta ett slags trängselavgift för de som ville över Strömmen.
Nu är det gratis att gå över bron. Det finns goda skäl att göra det. Bara för att få njuta av utsikten. Det är vackert på båda sidor. Kneippen med sin fina arkitektur på den ena. Den lilla brovaktarstugan och örtagården på den andra. Det är faktiskt lika vackert på vintern som på sommaren.

Femöresbron var för mig bron mellan Stad och Land. På den andra sidan fanns Himmelstalund, vilket måste vara ett svårslaget skönt namn på ett friluftsområde.
För mig var det landet med sina gröna ängar och svalkande strömmande vatten på somrarna. När man cyklade åter över bron var man tillbaka i staden. Därför är Femöresbron för mig Norrköpings vackraste plats. Skriv till mig och berätta vilken plats som du tycker är vackrast!
Det var bara det jag ville säga.

Information till våra läsare

Debatt: Femöresbron är vackrast

I källarförrådet när jag letar efter något annat hittar jag en förstoring av ett svart-vitt fotografi. Femöresbron i sommarskrud. Mycket av skönheten går förlorad i bilden. Man ser ju inte grönskan och färgprakten. Men ändå. Femöresbron är vacker även i svart-vitt.