Farlig låtsasdemokrati
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På ledarsidan samma dag och i samma tidning, avråddes EU: s regeringar från att anordna några folkomröstningar. Ledarartikeln var pragmatiskt hållen. För att skapa arbetsro i samarbetet uppmanades regeringarna att föra fördraget i hamn på enklast möjliga sätt.
Centerpartisterna och DN: s ledarredaktion är tydligt överens om en sak: Genomförs det folkomröstningar om fördraget så kommer folken i de flesta länder att rösta nej. Det bisarra med ett sådant utslag är att det samtidigt innebär ett ja till dagens alltmer ohanterliga samarbetsformer i unionen.
Än mer bisarrt blir det om vi betänker att huvuddelen av de nej ? och jaröster som avges, primärt inte kommer att gälla det aktuella fördragets paragrafer. Utöver några få procent av väljarna som är engagerade motståndare eller varma anhängare till unionen, kommer de flesta andra av oss att lägga våra röster av orsaker som inte har koppling till fördraget.
Vi kommer att rösta mot eller för den sittande regeringen i vårt eget land, vi kommer att rösta mot politiker och byråkrater i största allmänhet och vi kommer att strunta i att rösta i stor omfattning.
I mina ögon är det grundläggande problemet med EU den air av ?superdemokrati? som belastar samarbetet. EU är viktigt för demokratin eftersom unionen utgör en hemmahamn för nationer som är demokratier och som vill umgås fredligt och demokratiskt med omvärlden. Men det påhäng av ytterligare l ?demokrati? som tillskapats under de senaste decennierna, är till stora delar inte särskilt lyckat.
Unionens administration har försökt skapa en bild av att enskilda medborgare i medlemsländerna har stora möjligheter att påverka och styra EU. Men det personliga inflytandet över denna 400 ? miljonerhövdade klubb är givetvis bara en fiktion.
Upprätthållandet av demokratifiktionen skapar avstånd och misstro. Låtsasdemokrati är på många sätt minst lika illa som ingen demokrati. De allra flesta människor vet och/eller känner att de inte har något inflytande över EU ? skutans dagliga gång. EU styrs av medlemsländernas regeringar. Medlemsländernas regeringar utses i sin tur av varje lands valda politiker som i sin tur väljs av medborgarna i respektive land. Det är så den representativa demokratin fungerar. Blotta tanken på att genom ständiga folkomröstningar i detaljer och procedurfrågor försöka upprätta direktdemokratiska relationer mellan de två poler som befinner sig längst bort från varandra ? EU: s beslutsorgan och nationella väljare ? är rent ut sagt absurd.
Då och då kan det säkert vara nyttigt och uppfräschande med rådgivande folkomröstningar och rejäla gallups inom EU-samarbetet. Utfallet i sådana omröstningar utövar sund påverkan på medlemsländernas partier, politiker och regeringar. Men ständiga folkomröstningar som, lätt förklädda, egentligen bara handlar om samma sak ? ja eller nej till medlemskap i EU ? är ett demokratiskt otyg. Nej-sidan från 1994 års folkomröstning om medlemskapet bör hantera sin besvikelse på ett mer moget sätt.
Lika viktigt är att EU: s regeringar och samarbetskommission blir tydliga om EU ? samarbetets syften och demokratiska uppbyggnad. EU är ett representativt organ för fredligt handelssamarbete mellan demokratiska länder.
Svenska folket har bestämt att Sverige skall vara med i EU-samarbetet. Finns det skäl att ompröva medlemskapet så ska det ske i en rak och öppen omröstning om medlemskapet i sig. Och inte i folkomröstningar som till ytan låtsas handla om något annat.