I den ekonomiska politiken framhålls ofta att Sverige är ett litet exportberoende land.
Därför kan vi inte ålägga våra företag strängare regler än andra nationer, därför måste vi se till att hjulen rullar och pengarna kommer in. Annars går det illa för det lilla exportberoende Sverige.
Sällan talas om att anledningen till att vi är så exportberoende är att vi importerar så mycket. Det är ju för att betala vår import vi måste producera och exportera. Men det finns ingen naturlag som säger att, eller hur mycket, vi måste importera. En viss import är naturligtvis nödvändig, det finns råvaror, produkter och tjänster som helt enkelt inte går att få fram i Sverige. Men i övrigt är graden av vårt importberoende summan av våra gemensamma beslut. Ju mer importerade onödigheter vi konsumerar, desto måste vi pressa oss att producera och exportera. Ibland är det nästan absurt att vi importerar produkter som till sin funktion, pris och kvalitet är nästan identiska med sådana som vi exporterar. Visst har fri konkurrens och kundens fria val ett värde, men då får också vara beredda att betala priset för den utsatthet vårt exportbehov sätter oss i.
Att motivera vår ekonomiska politik med vårt exportberoende är alltså inte hållbart.
Situationen är självförvållad. Det är bara vi själva som bestämmer graden av vårt beroende.
