Exploatering av kulturmark
Gillas inte av debattskribenten.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Debatt
Där poängterades att den fysiska planeringen skulle bedrivas i demokratisk anda och medborgarna skulle engageras och få ett absolut inflytande i planarbetet.
Detta är inte något som numera äger rum i Norrköping. Här är det lobbyister som övertalar tjänstemännen att mera exploatering av kulturmark och natur ger fler jobb och att alla jobb på något underligt sätt alltid leder till en långsiktigt hållbar och positiv utveckling ?
Tjänstemännen har sedan ingen större svårighet att övertala kommunstyrelsen och ett par oerfarna och i fysisk planering okunniga kommunalråd att kommunen kommer att bli framgångsrik genom denna skövling.
Vad som här har hänt och som det varnades för i "Den Fysiska Riksplaneringen" är att den översiktliga planeringen tar sin utgångspunkt i projekten, varvid hela idén om ett planmässigt samhällsbyggande förvanskas.
Det som sker är inte fysisk planering utan rovdrift för att ensidigt tillfredsställa ett projekt som inte har avvägts mot en seriös helhetssyn.
Det som helt har glömts bort med denna våldsamma exploatering är vad som kraftigt underströks i "Den Fysiska Riksplaneringen. "För att planeringen skall vara en positiv kraft måste helhetssyn råda och att kommunens attraktivitet bevaras. Lagstiftningen kring fysisk planering inriktades på uttalad omtanke om den fysiska miljön."
Det går inte att föra i bevis att ett bevarande av naturresurserna och därmed kanske ett beslut att avstå från exploatering för något enskilt projekt, skulle medföra grava ingrepp i sysselsättningen eller försvåra den ekonomiska tillväxten. Risken är däremot större för utarmning vid obetänksam exploatering.
Det måste nog anses som omöjligt för den som vill vara ärlig mot sig själv att nu påstå att kommunen blir mer attraktiv när det första som den hitresande norr ifrån får i blickpunkten, inte längre är ett historiskt rikt odlingslandskap utan mastodontmagasin med förfulande reklamskyltar vilka skymmer de rester av skog som finns vid Herstadberg. Dessutom kommer stans silhuett att gömmas bakom plåttaken.
Det frågas ofta, var tar våra skattepengar vägen? Jo, de grävs ner i asfaltering av högvärdig odlingsmark, konserthangarer, sanering av soptippar som göms under asfalt, penningslöseri i badhusbygge och nu flygplatsdrömmar.
Det är mer besinningslöshet än hållbar hushållning.
För vår framtid - våra barn - finns det inga pengar. Där gäller neddragning och indragning av lärartjänster och utarmning av stödet till eleverna.
Fritt ur Havamal vill jag hävda att historiens dom över död man eller de som nu styr kommer att bli hård.