Europas karta har förändrats
För mindre än 15 år sen såg vi på TV hur bomberna regnade över den gamla unika staden Dubrovnik i dåtidens Jugoslavien. Inbördeskriget var så totalt och grymt att varken människor eller kulturella världsarv spelade någon roll. Sen fick vi läsa om massakern i Srebrenica, om den sönderbombade unika gamla bron i Mostar, om granaterna mot marknadsplatsen i Sarajevo till trängsel fylld med oskyldiga.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I vissa fall kan man tala om succé. Slovenien kom loss ur Milosevics grepp utan hårda strider, och är redan ett etablerat EU-land med ambitionen att snart bli ett Euro-land (fast där blev man inte först, Montenegro har redan - utan att ens vara ett självständigt land ? infört Euron).
Ett besök nyligen i Kroatien visar att de också är på väg att bli ett vanligt europeiskt land. Idag minner praktiskt taget ingenting om Jugoslavien eller om kriget. Turismen blomstrar, och kroaterna har verkligen saker att visa. Utsikten över Medelhavet i den gamla romerska provinsen Istrien tar andan ur en. Nog hade vi hört om fantastiska miljöer i Dubrovnik, men inte visste vi att det fanns en hel 2000 år gammal muromgärdad romersk stad i centrum av Split, eller att det fanns en romersk teater av näst intill Colosseum-klass i Pula?
Och vi visste inte att det fanns så sagolikt vackra och mysiga turiststäder som Rovinj och Mali Losinj, eller skärgårdsöar i mängder med badplatser, hotell ? och orörda gamla stads- och landsbygdsmiljöer.
Mycket har hänt. Men det är också en poäng att allt inte har förändrats. Vi åker ut på skärgårdsön Cres och följer en serpentinväg till vägs ände. När vi då hamnar i den lilla byn Lubenice känns det som om tiden stått stilla. Sista halvmilen omgärdas vägen av höga stenmurar på bägge sidor. Här kan två bilar absolut inte mötas ? det är bara att backa. Vägen är inte gjord för bilar, utan för åsnekärror, det inser vi när vi når byn som ligger på bergskanten 500 m över havet med en otrolig utsikt. Vi promenerar in på den obelagda bygatan och möter strax en fritt spankulerande åsna som blänger på oss främlingar. På den lokala uteserveringens jordgolv promenerar ägarens höna och plockar rester efter gästerna.
Hur många sådana miljöer finns det kvar i Europa?
Frågan är: kommer det f d Jugoslavien att kunna lösa upp sina sista svåra knutar, relationen
? mellan Serbien och Kosovo,
? mellan serber och albaner i ett eventuellt framtida självständigt Kosovo,
? mellan de etniskt separerade folkgrupperna i Bosnien?
Kommer man att kunna finna en ny roll, där man kan leva som goda grannar och förena framstegen med att bevara sin historia och slå vakt om sin särart utan att slätas ut av massturismens och den globaliserade kapitalismens enformighet?
-
<span class="mr"><span class=color style='color:#BF0220;'> Färm i världen </span></span> <img src="http://www.folkbladet.se/imgauto/2006/orviga-bilder/goran-farm.jpg" width="90" height="90" border="0">
Göran Färm<br></a></span>
Göran Färm<br></a></span>