EU-kunskapen låg
I fredags deltog jag som debattledare i en debatt om EU:s nya grundlag. Syftet med denna och andra debatter och föreläsningar som genomförs runt om i landet just nu är att öka svenskarnas intresse och kunskaper om EU, framför allt det nya EU som håller på att växa fram.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
EU-försvar på is
Göran Persson sa efter mötet att han var mest nöjd med att förslaget om ett gemensamt EU-försvar lagts på is. Sverige är glada därför att vi är ett alliansfritt land och inte vill delta i ett gemsamt EU-försvar och Nato-länderna är glada för de tror att ett EU-försvar kan komma att minska Natos betydelse, något man inte är beredd att bidra till.
Trist är att det enda man kan enas om är det man inte kan enas om. Tidsplanen för konstitutionens antagande, som EU:s nuvarande ordförandeland Italien satt upp, att förlaget ska kunna klubbas igenom före årsskiftet ser inte med den nuvarande takten ut att kunna hållas. Och kanske är det lika bra det. I Sverige behöver vi ha en diskussion om vad vi ska använda EU till.
Vi har fortfarande på väldigt många håll en debatt som handlar om ja eller nej till EU, trots att det är nio år sedan vi faktiskt bestämde oss för att delta.
Höstens EMU-omröstning spädde onekligen på de EU-negativa stämningarna. Det är hög tid att sluta tala om EU som utrikespolitik eller något som sker ´där borta i Bryssel´. Vi måste också sluta tala om EU som om det vore en enhet med bara en typ av politik. Precis som i riksdagen, kommunen eller landstinget är EU politik som ser olika ut beroende på majoritetsförhållandena i exempelvis parlamentet.
Vill vi se en annan politik än den som drivs i EU just nu kan vi i Europaparlamentsvalen nästa år rösta bort den konservativa majoriteten till förmån för något annat. Precis på samma sätt som vi kan göra i de nationella församlingarna. Av samma anledning anser jag att kravet på utträde ur EU är märkligt. Det är sällan jag hör borgerliga politiker framföra krav på att vi ska lägga ner kommunen bara för att det är en socialdemokratisk politik som bedrivs. Istället arbetar man för en annan politik och för att få medborgarna att förstå att deras politik är bättre. Precis så anser jag att vi ska agera gällande EU. Vi ska vara aktiva och kräva förändringar på de områden där vi anser att en felaktig politik bedrivs.
Kunskapen låg
Kunskapen om EU är i Sverige i jämförelse med många andra länder låg. Därför är ambitionen att vi svenskar, med utgångspunkt i den nya konstitutionen, ska lära oss mer om projektet som faktiskt sedan 1995 är en del av vår politiska vardag oerhört positiv.
I demokratins namn, för att människor inte ännu en gång ska känna att politiken bedrivs över deras huvuden utan att de får möjlighet att delta, är det bra om beslutet om EU: nya grundlag får ta tid. Det vinner alla på i förlängningen och politikens och EU:s legitimitet ökar.
<a href=mailto:kikki.goransson@folkbladet.se><FONT COLOR="#0033CC">kikki.goransson@folkbladet.se</a></FONT>