Ett omöjligt uppdrag för Barksjö
Det uppstår sällan ljuv musik mellan strama budgetar och konstnärligt skapande. När Hans Barksjö för fyra år sedan tillträdde som chef för symfoniorkestern i Norrköping var ett av hans viktigaste uppdrag att skapa balans i ekonomin.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så vitt jag förstår har Barksjö gått in med liv och lust för sitt "omöjliga" uppdrag. I går meddelade dock Hans Barksjö att han slutar. Han flyttar hem till Dalarna.
I kommentarerna från Barksjö, personalrepresentanter och politiker anas besvikelse och bitterhet.
Musikerna i symfoniorkestern tillhör, precis som de flesta skådespelare och konstnärer, kulturens hårt arbetande och lågt avlönade fältarbetare. Drivna av stort personligt engagemang och intresse ägnar de sig åt sina yrken på kvällar och helger och ofta på resande fot. Jag har stor förståelse för att det inom symfoniorkestern har grymtats och klagats över den knappa budgeten. En stor del av detta missnöje har säkerligen riktats mot chefen Hans Barksjö.
Hans uppdrag har varit att med de ekonomiska medel som står till buds försöka få ut mesta möjliga musikupplevelser ur symfoniorkestern.
Nästa chef kommer att ha samma uppdrag. Det finns inget hav av pengar att ösa ur.
-
<a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se"></a>
<img src="http://www.folkbladet.se/Upload_Images/Ledare-insandare/AnderssonWidar.jpg" width="100" height="140" border="0"><a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se">
<span class=color style='color:#BF1229;'>Politisk redaktör
Widar Andersson<br>011-200 456</a></span>
<img src="http://www.folkbladet.se/Upload_Images/Ledare-insandare/AnderssonWidar.jpg" width="100" height="140" border="0"><a href="mailto:widar.andersson@folkbladet.se">
<span class=color style='color:#BF1229;'>Politisk redaktör
Widar Andersson<br>011-200 456</a></span>