Ett år efter Gudrun
Det är ett år sedan stormen Gudrun härjade i Östergötland och Småland, bl a här utanför Åtvidaberg. Widar Andersson tycker att den svenska regeringen agerat föredömligt i sin hantering av problemen. Foto: Stefan Jerrevång/Scanpix
Foto:
Radions P1-redaktion har i ett antal fängslande dokumentärprogram givit en mer nordlig stadsbo som mig själv, chansen att ta till mig vad stormen ställde till för de drabbade människorna. Under det år som gått har många som bor och verkar i stormen Gudruns trakter arbetat dubbla skift. Första åtta timmars lönearbete på fabrik, sjukhus, äldreomsorg, sågverk eller kontor. Sedan minst lika många timmars röjningsarbete i den egna skogsfastigheten.
Ledare
Uppstädningen efter Gudrun har gått mycket bra. Det mesta timret är ute ur skogarna mer än ett år före den tidtabell som förmodades omedelbart efter stormen. Skogsägarna och deras familjer, skogsarbetare och lastbilschaufförer från stora delar av Sverige och övriga Europa har gjort ett strongt arbete. Regeringen har agerat föredömligt i sin hantering av de problem som Gudrun skapat. Plantsättningen av ny skog planeras.
Psykologiskt och ekonomiskt återstår ännu mycket osäkerhet och framtidstvekan hos de stormdrabbade skogarnas ägare. Slutavräkningen från skogsföretagen är ännu inte klar. Den ekonomiskt avgörande frågan för många skogsbönder är om det blir något överskott på den av stormen framtvingade försäljningen när alla extraordinära kostnader för att få ut timret ur skogen räknats bort?
På det psykologiska planet sliter många bönder och familjer med frågan om de orkar med att börja om? Och finns det i så fall någon kommande generation som är beredd att om sextio år, skörda de plant som börjar sättas ut i sommar?