Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Etanol eller biogas - måste vi välja?

Etanolen tränger undan satsningen på biogas.
Foto: Fredrik Persson/Pressens Bild

Etanolen tränger undan satsningen på biogas. Foto: Fredrik Persson/Pressens Bild

Foto:

Norrköping2005-07-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I den senaste budgetförhandlingen med regeringen lyckades miljöpartiet få igenom ett krav om att bensinmackarna måste sälja förnyelsebara bränslen - vid sidan av bensin och diesel. Kravet har nu blivit ett lagförslag som det är tänkt att riksdagen skall behandla i höst. Lagen kan därefter börja gälla från 1 januari 2006.

Ambitionen att göra förnyelsebara bränslen mer lättillgängliga för konsumenterna är givetvis vällovlig. Men det finns problem med lagen. Tvärtemot vad man kan tro finns det nämligen risk att den nya lagstiftningen kommer att ställa till stora problem för den spirande biogasbranschen i Sverige. Som lagförslaget är konstruerat talar mycket för att andra bränslen än biogasen kommer att gynnas. För bensinmacksägarna är det billigare att installera anläggningar för etanol. Biogasproducenter - bland annat här i Östergötland - kan därför hamna i besvärligheter. Även de som tillverkar biogasbilar kan komma att dra öronen åt sig. Volvo producerar cirka 2 000 biogasbilar per år. Företaget har uppvaktat regeringen vid ett flertal tillfällen för att åstadkomma en förändring i lagförslaget. Hittills dock utan framgång.
Biogas är ett mycket miljövänligt drivmedel. Det är angeläget att lagarna inte försvårar för biogasens spridning. Självfallet ber såväl Volvo som biogasproducenterna för sina sjuka mödrar. De vill öka sina marknadsandelar och möjliga vinster och därför spjärnar de emot lagar som möjligen skulle kunna sätta upp hinder för biogasens expansion.
Marknadens ekonomiska intresse för biogasen är samtidigt mycket hoppingivande. Erfarenheten från andra teknikgenombrott lär oss att det inte blir någon riktig skjuts i utvecklingen förrän privata intressen ser möjliga vinster i den nya tekniken. Metoder och processer som inte fungerar utan statliga subventioner blir det sällan något med. Därför är Volvos intresse för biogasen glädjande inför framtiden.
Volvo vänder sig mot lagens tvingande plikt för mackägare att saluföra förnyelsebara bränslen. I företagets motstånd mot tvånget finns förmodligen också en hel del inslag som mer handlar om vaktstående om kärnverksamheten - det vill säga bensindrivna bilar - än om miljöintresse. Men även med dessa möjliga motiv medräknade i kalkylen bör det finnas anledning för regeringen att fundera ytterligare ett varv på lagens konstruktion.
Etanol är även det ett bränsle som bör ha framtiden för sig. Redan idag är etanolen betydligt mer spridd än biogasen. Ett växande antal hybridbilar - som körs på både bensin och etanol - rullar på de svenska vägarna. I Vägverkets senaste förslag till miljöklassning av bilar tunnas dock etanolets tidigare gräddfil ut något. Vägverket påpekar att etanolbilar med stor bränsleförbrukning producerar växthusgaser i en sådan omfattning att de inte bör gynnas skattemässigt. Istället sätter Vägverket fokus på bränsleförbrukningen som sådan. Låg förbrukning - oavsett bränsle - skall ge hög miljöklassning.
Med denna insikt om etanolen i bagaget vore det olyckligt om regeringens förslag till ny och tvingande lag för mackägarna skulle leda till att biogasen görs än mer svårtillgänglig än idag.