Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Entusiasmen kan förmörka

Foto:

Norrköping2004-07-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det nyss avgjorda EU-valet sysselsätter fortfarande många skribenter och tyckare. Vår ärade krönikör i Folkbladet - Torsten Nilsson - anförde till exempel häromdagen åsikten att kommunalrådet i Mörbylånga, Anna Hedh, var en stor valvinnare för socialdemokraterna. Även hennes styvfar, Kjell E Johansson, har varit inne på liknande tankegångar här i Folkbladet. Fundamentet i deras analys är att socialdemokratiska väljare hellre röstar på EU-negativa kandidater än på sådana som står upp för medlemskapets möjligheter.

Jag tror emellertid att de båda hedersmännen Torsten och Kjell i hög grad ägnar sig åt önsketänkande i denna fråga. Sanningen är ju att Anna Hedh - trots den i särklass största och dyraste kampanjen av alla kandidater - gör ett riktigt uruselt val. Det är faktiskt på vippen att hon ens kommer in i parlamentet.

Hade sopat mattan
I det av tradition mycket EU-negativa Dalarna lyckas inte vare sig Hedh eller den profilerade EU motståndaren Bengt Ola Ryttar att få flest röster av de socialdemokratiska kandidaterna. Faktum är att undertecknad - som också var en (mycket lågprofilerad) kandidat - lyckades att vinna över båda dessa två i Dalarna.
Till detta kan läggas att den unga och EU-vänliga Åsa Westlund blev inkryssad med betydligt större marginal än Anna Hedh. Hade Göran Färm riggat en riktig personvalskampanj tror jag faktiskt dessutom att han han hade sopat mattan med Hedh.
Anna Hedh är säkert en duktig politiker - precis som de andra på listan - och jag önskar henne lycka till i hennes viktiga värv. Men snart är de tiderna definitivt förbi då socialdemokratiska kandidater kan kräva särbehandling bara för att de är motståndare till den politik som flera socialdemokratiska partikongresser nu hunnit besluta om. EU håller på att integreras i såväl det socialdemokratiska som det medborgerliga tänkandet i Sverige. Inte med någon särskild entusiasm förstås men varför skulle människor vara entusiastiska inför just EU? Så oerhört märkvärdig är ju trots allt inte unionen. Och hur många är det egentligen som känner entusiasm inför riksdagen och regering?
Entusiasm bör man faktiskt vara sparsam med. Entusiasm förmörkar nämligen omdömet. Precis samma sak är det med önsketänkande.