Engagera svenskarna i Europapolitiken
Louise Malmström
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det här är exempel på välkända påståenden som florerat sedan så lång tid tillbaka som under folkomröstningskampanjen inför ett svenskt EU-medlemskap. Allt är inte sant men att det har legat en del i kritiken har till och med de varmaste EU-förespråkarna medgivit.
´Gamla´ EU
För att vi inte alla ska deppa ihop och vända europapolitiken ryggen alldeles är det viktigt att komma ihåg att den här kritiken framför allt gäller gårdagens EU. Inte morgondagens. Just nu sker stora förändringar som inger förhoppningar. Ett konvent har nyligen arbetat fram förslag som ska demokratisera och anpassa EU till den utvidgning som är på gång. I konventets förslag till ny konstitution går utvecklingen åt rätt håll. De nyliberala tendenserna tonas ned till förmån för välfärd och solidaritet mellan stater och medborgare.
F ör det första ändras EU:s värdegrund och hela syftet med unionen förskjuts. I den nya texten poängteras mål som hållbar utveckling, social marknadsekonomi, full sysselsättning och sociala framsteg. Även bekämpningen av social utslagning och diskriminering samt kampen för rättvisa, social trygghet, solidaritet och inte minst jämställdhet lyfts fram. Vikten av medverkan från parterna på arbetsmarknaden garanteras.
Därtill finns det goda chanser till mer radikala beslut när det gäller till exempel miljö och djurrätt om den nya konstitutionen går igenom. Eftersom veto tidigare tillämpats har det hela tiden varit de med lägst ambitioner som fått sin vilja igenom. I framtiden räcker det med kvalificerad majoritet för att driva igenom strängare regler.
Öppenheten ökar eftersom rådets sammanträden blir öppna och EU:s institutioner föreslås omfattas av en rättsligt bindande offentlighetsprincip. Själva upplägget av regelverket blir också mycket tydligare, vilket förstås är viktigt ur demokratisk synpunkt eftersom det ökar chanserna att kunna sätta sig in i det som vanligt medborgare.
Big Brother viktigare?
Det finns fortfarande saker som inte är bra med EU. Jordbrukspolitiken lämnar mycket övrigt att önska. Det finns risk att vi i Sverige tvingas till en mindre generös flykting- och asylpolitik än vi har i dag. Utrikes- och försvarspolitiken är otydligt beskriven och väcker farhågor. Men hur gör man då något bristfälligt bättre? Det enda sättet är att engagera sig och driva utvecklingen åt rätt håll. Delta i debatten och framför allt släpa sig till valurnorna för att välja EU-parlamentariker, riksdag och regering som påverkar i rätt riktning. Det där är vi svenskar dåliga på. Vi orkar inte bry oss om något som är ´så långt borta´. Vi har sällskap av britterna, där fler deltog i vinnaromröstningen i dokusåpan Big Brother än i valet till EU-parlamentet.
Har det för bra?
Medborgarna i de länder som har krig, förtryck och diktatur i närminnet är betydligt mer entusiastiska inför det europeiska samarbetet. Kanske har vi svenskar det för bra och tar för mycket för givet. Men det är farligt att bara luta sig tillbaka. Oavsett vad man tycker om EU i grunden och hur man röstade i det ena eller andra valet har man ett ansvar att påverka politiken även på den nivån så att den utifrån de förutsättningar som råder blir så bra som möjligt.
Att skapa engagemang för europapolitiken hos svenska folket är en av våra största utmaningar. Nästa sommar är det val till europaparlamentet och förhoppningsvis når vi i alla fall inte britternas bottennivåer för valdeltagande. För visst måste det väl vara mer angeläget för oss att påverka Europas framtid än att påverka vem som ska vinna säsongens Robinson?