Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En moralisk skyldighet

Alltmer tyder på att det förekommer könsskillnader inom sjukvården. De studier som har gjort av Socialstyrelsen pekar på att det finns skillnader i kvinnors och mäns tillgång till vissa delar av den högspecialiserade vården. Män får i något större utsträckning tillgång till dyra och avancerade behandlingar, såsom by-pass-operationer och operationer för gråstarr.

Foto:

Norrköping2006-05-10 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns också ett liknande mönster när det gäller tillgången till läkemedel och medicinska metoder. Nya och dyra medicinska teknologier och läkemedel sprids ofta först till medelålders män. Kvinnor drabbas oftare av biverkningar och läkemedelsrelaterad sjukdom än män. Det är även ovanligt med könsanpassade doseringsanvisningar på läkemedel.
Könsskillnaderna inom vården kan vara svåra att upptäcka, men om inte något görs kan de få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilda individen. För att komma till rätta med problemet behöver vi bredda och fördjupa kunskaperna om de könsrelaterade ojämlikheterna inom hälso- och sjukvården.

Ett annat vårdområde där jämställdhetsarbetet har stor betydelse är äldreomsorgen. Till och med en ytlig betraktelse visar oss att vården och omsorgen om de äldre är en gigantisk kvinnofråga. Hela 70 procent av de som får vård och omsorg i de särskilda boendena är kvinnor. Samma förhållanden gäller också för de som får hemtjänst. Även en stor majoritet av de anhöriga som vårdar sina närstående är kvinnor.
Bilden ser inte annorlunda ut när det gäller de anställda. Hela 90 procent av dem som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Oavsett från vilken vinkel vi betraktar detta vårdområde, framstår äldreomsorgen som en stor kvinnofråga.

Regeringen har nyligen presenterat en nationell utvecklingsplan för vården och omsorgen om äldre som anger en långsiktig och uthållig satsning. Vi vill höja ambitionsnivån inom äldreomsorgen och möta de framtida behoven. Målet är att göra Sverige till världens bästa land att åldras i.
Vi avsätter nu 1,75 miljarder kronor årligen för att bland annat:
Bygga ut hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Friska läkare ska besöka gamla och sjuka i sina hem och inte tvärtom.
Anställa fler läkare, sjuksköterskor och annan personal inom hemsjukvården.
Genomföra regelbundna läkemedelsgenomgångar för äldre.

Att utveckla äldreomsorgen blir den stora sociala reformen. Vi socialdemokrater kommer att verka för att de samlade resurserna till de äldre ska öka med successivt 10 miljarder under de kommande tio åren.
De kvinnor som är och kommer att bli beroende av äldreomsorgen under de kommande åren, växte upp i ett samhälle där mannen var absolut norm. Det är därför en djup rättvisefråga att dessa kvinnor nu i ålderns höst får en dräglig tillvaro och känner sig trygga inför sitt åldrande. Vården och omsorgen ska finnas där, den dagen dem behöver det. Och det ska vara av högsta kvalitet. Det är min generations plikt och moraliska skyldighet att se till att vi klarar det.
-
<span class="mr"><span class=color style='color:#BF0220;'>Debatt</span></span>
Ylva Johansson
Vård- och äldreomsorgsminister
Läs mer om