En av skolans grundprinciper är, och har länge varit, att alla ska ges lika stora möjligheter att lyckas. I början av 2000-talet började klyftorna mellan elevernas resultat att öka, något Skolverket och flera forskare slagit larm om. Föräldrarnas utbildningsnivå är en alltmer utslagsgivande faktor när det gäller elevers studieresultat. Vi har fått en alltmer olikvärdig och orättvis skola som ett resultat av den skolpolitik som förts det senaste decenniet.
Till råga på allt finns det idag möjligheter för föräldrar att få rutavdrag för läxhjälp. Läxhjälpsföretagen har ökat sin omsättning med 41 procent på ett år och aktuell statistik visar att det är elever i välmående områden och kommuner som använder sig av läxhjälp (14 procent i Danderyd jämfört med 2 procent i Södertälje). Studier visar dessutom att en rutfinansierad läxtimme kostar staten 3-4 gånger mer än en vanlig lärarledd undervisningstimme. Enskild mattehjälp en timme per vecka i en månad kostar ca 3. 200 kr. Hälften av denna summa är skattefinansierad.
Det förefaller som om rutavdrag för läxhjälp är ineffektiv, dyr, orättvis affär som gynnar de barn vars föräldrar har den tjockaste plånboken. Vad blir nästa orättvisa rutavdragsreform? Rutavdrag för att engagera en jurist som ska granska friskolornas kvartalsrapporter så att skolvalet inte landar i en ände med förskräckelse?