Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Dynamiskt med glesbygdsskolor

I helgen avslutades Östgötadagarna i Rejmyre i Finspångs kommun. Genom kloka kommunala investeringar har Rejmyre levt upp under de senaste åren.

Glesbygdsskolorna är en plusfaktor för Finspångs kommun, skriver Widar Andersson i sin ledare. Ljusfalls skola drivs sedan höststarten som en friskola. Foto: Titti Olovsson/Arkiv

Glesbygdsskolorna är en plusfaktor för Finspångs kommun, skriver Widar Andersson i sin ledare. Ljusfalls skola drivs sedan höststarten som en friskola. Foto: Titti Olovsson/Arkiv

Foto:

Norrköping2005-09-06 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Glasbruket, keramikverkstaden, antikhandeln, gästgiveriet och de andra verksamheterna på det gamla industriområdet har utvecklats mycket positivt. De gamla och tidigare nedslitna och fallfärdiga husen har renoverats varsamt. Flera driftiga entreprenörer har flyttat in i lokalerna och framtidstron spirar åter i den vackra kommundelen.
Finspångs kommun har flera levande och dynamiska tätorter. En starkt bidragande orsak till glesbygdens framgång är förstås den företagsamhet och entreprenörsanda som råder på flera mindre orter i kommunen.
Kommunens egen verksamhet har också stor betydelse. Glesbygdsskolorna är en plusfaktor i Finspång. Det är viktigt att kommunpolitikerna inser betydelsen av dessa skolor. Trots en ansträngd kommunal ekonomi finns det starka skäl att utveckla dessa skolor inför framtiden.
Sedan starten av höstterminen drivs Ljusfalls skola som en friskola. Friskolan startades sedan kommunen beslutat att lägga ned den kommunala skolan. Nu har även en ansökan om friskola i Björke lämnat in till Skolverket. Något kommunalt beslut om Björke skola har ännu inte fattats. Ansökan om friskoletillstånd är således av förebyggande art.

<B>De politiska partierna är splittrade i synen på friskolor. Risken är därför stor för förlamande politiska strider och låsningar i frågan. Dessa strider borde dock lätt kunna undvikas i Finspång. I kommunen finns nämligen redan en välutvecklad vana vid samarbete i skolfrågor.</B>

Det mycket framgångsrika Curt Nicolin gymnasiet drivs sedan ett antal år som ett bolag till 49 procent ägt av Finspångs kommun och till 51 procent ägt av det lokala näringslivet. Liknande lösningar kan mycket väl användas för att bevara och utveckla glesbygdsskolorna i kommunen.

<B>Lagen ger idag stort utrymme för samverkan mellan privata och offentliga aktörer när det gäller drift av skolor. Skolor är långsiktiga projekt och bör ha stabila och långsiktiga ägare. Genom samarbete med lokalt näringsliv och föreningsliv kan Finspångs kommun garantera glesbygdsskolornas framtid.</B>

Med ett ökat lokalt ansvar för skolorna öppnas flera möjligheter till okonventionella och obyråkratiska lösningar av skoldriften. Genom att öppna upp för sådana modeller kan samtidigt påfrestningarna på den kommunala ekonomin bli mindre.
Socialdemokraterna bör därför undvika politiska strider med skolintresserade medborgare i glesbygdens tätorter. Det är bättre att söka vägar till samverkan för Finspångs framtid.