Dopp i papperskorgen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Katarina Ewerlöf spelade en dålig chef som var både martyr, maktdemonstrativ och elak. Detta var enligt panelens analys, exempel på när kvinnor tagit över ett manligt ledarskap. Kvinnor kan alltså vara både som kvinnor brukar vara eller så kan de ta över typiskt manliga egenskaper. Men individuella egenskaper och typexempel på ledarskap oavsett kön tas inte upp alls under det halvtimmeslånga programmet. Istället för att prata om bra och dåliga exempel på chefer så håller programmet kvar vid könen som om denna tvådelade kategori är mer framträdande än alla andra gruppindelningar likt ålder, utbildning eller lön.
Individ är underordnat i ledarskapsteori enligt Doppings serier, det mest intressanta att diskutera kring makt i arbetslivet är chefens kön. Syftet verkar aldrig vara att lyfta fram könsrollsöverskridare eller hur sällan högsta hönset på en arbetsplats är kvinna och att makt därmed traditionellt förknippas med män. Programmets syfte och slutsats framgår som att endast bekräfta och bejaka könsolikhet. Annika Dopping har tidigare gjort tv-avsnitt kallade "Stålmannen och törnrosa" som på liknande sätt lyfter fram och förstärker det som målas upp som biologiska medfödda könsskillnader.
TV4 visar total brist på analys genom att sända Doppings program utan påföljande diskussion. "Styrkedropparna" är lika framåtsyftande som de amerikanska eftermiddagssåporna på TV4.
Styrka behöver man som tittare för att motstå impulsen att byta kanal. Okritisk könsrollsbevarande smörja är inte ett dugg roligt att se. Oavsett hur trevlig panel och duktiga skådespelare de än använder.