Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det våras för Persson

Norrköping2001-04-07 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Politiker har väl aldrig varit särskilt populära. Och bör kanske inte vara det heller. En politiker som gillas av alla är en farlig typ. Ingen är felfri och opposition är nyttigt. Göran Persson kan alltså ta med jämnmod att han inte ligger i topp på de politiska popularitetslistorna.
Men nu tycks det ha vänt. 40 procent av väljarna säger sig ha stort förtroende för Persson. Dvs ungefär lika mycket som hans parti brukade få i valen innan Persson blev partiordförande. Persson är därmed i fatt ledaren för det f d eller nuvarande kommunistpartiet (jag blir inte riktigt klok på den saken), fru Schyman i Stockholm eller Skåne (hennes fysiska mantalsskrivning är lika dimhöljd som hennes politiska). Men Persson ligger fortfarande hästlängder efter ledaren för pingstväckelsens politiska gren, herr Svensson i Småland.
Jag kan höra Gunnar Sträng muttra missnöjt i sin grav över tidens förfall. Men det ska han låta bli. På Strängs tid fanns pengar till allt. En "stram" budget betydde på hans tid att anslagen bara ökade med 10 procent. Jag vet, för jag var med och utformade presentationerna. I den mån sådana behövdes, sedan Sträng talat i radio och TV.

<b>Andra tider</b>
Ack ja, det var andra tider det. Nu finns det bara pengar till skattesänkningar som ingen utom moderatledaren herr Lundgren vill ha. Vården, skolan och omsorgen fortsätter att gå på kryckor, och kvaddade ungdomar köar utanför de hårdbantade barnpsykiatiska klinikerna. Där man numera endast ställer upp med diagnoser.
Behandlingen får ungdomarna själva stå för. Vilket de också gör - på sitt vis.
Att det nu vänt för Persson personligen beror alltså inte på att det skulle ha blivit bättre på dessa av medborgarna prioriterade områden. Anledningen är i stället enligt experterna att statsministern suttit i flera TV-soffor, blivit halvvegetarian och just nu är ordförande för Europa. Inget dåligt uppdrag för en svensk, med tanke på att landets majoritet inte vill vara med i Europa alls.

<b> Lyfte Chirac</b>
Såg ni förresten på TV hur den franske presidenten Jacques Chirac bönade och bad hos Ordförande Persson om tio minuter för ett inlägg före lunch. "Fem i alla fall va, snälla". Eller när Persson helt resolut tog den franske presidenten i kragen och lyfte honom upp på scenen vid fotograferingen. Sådant gör intryck, till och med på fransmän. Enligt en fransk minister agerade svenskarna med stor "finess" på Stockholmsmötet. Det kan möjligen bero på att ministern och presidenten tillhör rivaliserande partier.
Men brittiska tidningar fortsätter att kalla Persson för "Prime Minister Goran". Britter är liksom danskar och andra folk som lever på öar litet efterblivna. Persson måste ta itu med Blair innan ordförandeskapet är över!

<b> Borta bäst...</b>
Nu ska Persson medla i den 50 år gamla konflikten på Koreahalvön. Det ska nog gå bra - när allt kommer ikring är vi svenskar experter på sådana problem. Vi lever ju också på en delad halvö, fast den lyckligtvis inte sitter ihop med Kina utan med Nordpolen. Annars kan det gå på ett ut, med tanke på hur illa norrmännen uppför sig.
Lyckas Persson sy ihop de koreanska halvorna, kommer han att gå om pingstledaren, var så säker. Minns bara Carl Bildt! Så länge han stod där i krutröken på Balkan likt en sentida Karl XII och uttalade sig om världspolitiken i veckobrev på Internet (tänk om krigarkungen haft den möjligheten att kommunicera!), låg moderaterna på toppnoteringar. Men när han kom hem igen och kastade sig in i den svenska politiken, var det kört för både honom och partiet.
Lyckligtvis är den koreanska konflikten så komplicerad att den kommer att hålla Persson borta över valet. Minst.

<b> Inte förhäva sig</b>
Men även om det börjar gå bra för Persson, ska han inte förhäva sig. Populäraste politikern i Sverige, alla kategorier, är FN-chefen Kofi Annan, men så är han ju gift med en svenska. Därnäst kommer Göteborgs starke man Göran Johansson, granne och f d arbetskamrat till min bror. Johansson slår alla partiledare inklusive Svensson i Småland. På tredje plats kommer den där Blair igen. Vad var det jag sa Persson, se upp med honom! Göran Johansson behöver du inte oroa dig för, för han flyttar ändå inte från Göteborg.
Att även Gerhard Schröder är populärare än du i Sverige är inget att fästa sig vid. Det beror bara på den billiga spriten i Tyskland. Sätt fart på Engqvist och spritskattesänkningarna så ordnar det sig med Schröder.

<b> Där fick Prodi</b>
Du är i alla fall populärare än nyss nämnde Chirac och EU-kommissionens ordförande Romano Prodi, den där tråkmånsen från Italien som tror att det är han som bestämmer i EU och inte du!
Och du är mycket populärare bland svenskarna än George W. Bush. Där fick han så han teg, fuskisen! Att Al Gore fortfarande ligger före dig är förtretligt, men se hur det gick för honom i USA. Där fick han så han teg. Dålig förlorare är han också.
Vladimir Putin har du redan utklassat. Han är nu tryggt förankrad i den svenska polularitetsligans botten, strax före Lars Leijonborg och Lennart Daléus. Det kan du väl unna Rysslands president, statsmän emellan?


PS. Maud Olofsson är så färsk att hon inte kommit med i mätningarna. Men akta dig för henne. Hon är mycket snyggare än både du och Putin! Skicka en ros till henne, innan du trasslar in dig ännu mer med Schymanskan, som bara stjäl poäng från dig!
Läs mer om