Det nya radarparet
Statsminister Göran Persson och miljöpartiets språkrör Peter Eriksson är möjligen ett kommande radarpar i svensk politik. Utöver att Persson och Eriksson förenas i insikten om nyttan av ett utvecklat samarbete deras partier emellan så förefaller de att uppskatta varandra även på det personliga planet.
Blivande radarpar? Språkröret Peter Eriksson (mp) och ordförande Göran Persson (s) fördjupar sitt samarbete. FOTO: SCANPIX
Foto:
Under helgen har både statsministern och språkröret sänt ut välpumpade försöksballonger om ett möjligt regeringssamarbete partierna emellan.
Det finns många anledningar att ställa sig positiv till en sådan utveckling. Miljöpartiet har kvalitéer som solklart kan förstärka politikens möjligheter att uthålligt och långsiktigt påverka samhället till det bättre.
Det socialdemokratiska miljömedvetandet är ännu för grunt och ytligt. Bil- och kärnkraftslobbyn behöver konstruktivt motstånd likaväl som miljöpartiets ibland väl vidluftiga och flummiga ståndpunkter kan må gott av att gnuggas mot regerandets och ekonomins realiteter.
EU-frågan är en av stötestenarna. Medlemskapet är helt integrerat med regerandet och det är otänkbart för mp att ta plats i Rosenbad om de inte omprövar sitt krav på utträde ur EU. Det borde dock inte vara så svårt för partierna att formulera en gemensam plattform för den fortsatta politiken på detta område. EU -entusiasmen är inte särskilt väl utvecklad inom SAP. De flesta aktiva medlemmar och väljare kommer därför säkert att uppskatta om regeringen håller en låg profil i EU- frågorna.
Socialdemokraterna och miljöpartiet borde således kunna mötas i en acceptans för medlemskapets mellanstatliga karaktär. Skall ett regeringssamarbete komma till stånd måste givetvis båda partierna vara beredda att ompröva en del tidigare ståndpunkter. Förmågan till omprövningar och anpassningar är i själva verket det yttersta kvittot på politisk mognad. De som inte har förmågan till omprövningar och glidningar har därför inte i regeringen att göra.
Språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand har hittills visat gott handlag i omprövningsärenden. Utan några större turbulenser har de t ex kunna svänga partiet från en hållning som snuddade vid pacifism och till ett aktivt stöd för militärt deltagande i EU - gemensamma styrkor.
Även i Norrköping ser vi intressanta tecken på det nya samarbetsklimatet.
För första gången står nämligen miljöpartiet bakom det budgetförslag som socialdemokraterna presenterat för kommunen.
Med Lars Stjernkvist i kommunstyrelsen förstärks också intresset för grönpolitiskt samarbete.