Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Det blir nästan komiskt

Det blir nästan komiskt när Junilistans Europaparlamentariker Hélène Goudin i Folkbladet den 9 juni välkomnar att jag vill ha debatt om de europeiska sakfrågorna, men sen själv faller tillbaka i den föråldrade för- eller motretoriken.

Norrköping2007-06-14 06:00
Göran Färm EU-parlamentariker (s)
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hon ägnar hela resten av sin artikel åt om EU rent allmänt ska ha mer eller mindre att säga till om och om vi ska folkomrösta om fördraget, vilket väl inte precis är sakfrågor. Det är uppenbart att Junilistan är ute efter att exploatera svensk EU-skepsis, inte efter att driva sakfrågor.
Replik
Det blir extra tydligt när hon hänvisar till den EU-skeptiska nyliberala och näringslivsägda brittiska tankesmedjan Open Europe och dess undersökning om mer eller mindre EU. Det enda rimliga svaret på frågan är: ?Det beror på?, dvs ?Det beror på vilken sakfråga det handlar om?. Både jag, svenska folket och européerna i allmänhet verkar beredda att ge EU mer att säga till om för att motverka klimatförsämringen och den allt mer gränsöverskridande grova brottsligheten.
Däremot anser både jag och säkerligen majoriteten av svenska folket att EUs roll i jordbrukspolitiken bör bantas, och att inre marknadsreglerna ska begränsas så att de inte påverkar t ex svenska kollektivavtal, svensk bostads- eller sjukvårdspolitik.
Men tyvärr verkar Junilistan fortfarande bara diskutera mer eller mindre EU i allmänhet, och inte se skillnaden mellan olika politikområden.

Det är också av det skälet jag är emot folkomröstning om fördraget. En folkomröstning ger aldrig vettiga svar på komplexa frågor. Vi vet ju t ex att när franska folket sa nej till en EU-konstitution 2005 gjorde de det av helt olika skäl. Några, som fascisten Le Pen, röstade nej därför att de liksom Junilistan rent allmänt är emot att EU får mer att säga till om, andra av helt motsatt skäl. Många sa nej därför att de ville ge EU mer att säga till om på områden som miljö och arbetsmarknad för att sätta gränser för den fria inre marknaden. Rätt många ? det vet vi också ? sa nej mest för att de ville ge president Chirac och den dåvarande högerregeringen en spark där bak.
Det är problemet med folkomröstningar i den här typen av frågor: Man kan aldrig vara säker på att få svar på den fråga man ställer.
Göran Färm svarar på Helene Goudins replik i Folkbladet 9 juni
Läs mer om
Norrköping