Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Den blågula linjen

Foto:

Norrköping2005-12-06 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Häromdagen lyssnade jag på Magnus Robach. Han är ansvarig tjänsteman för EU på regeringens statsrådsberedning. Robach talade på ett seminarium om det brittiska ordförandeskapet i EU. Mötet arrangerades av av det Svenska institutet för Europeiska studier - SIEPS. Skotten Edward Best inledde seminariet med en kort utvärdering av britternas period som avslutas på nyårsafton. Best är chef på ett europeiskt institut som har sitt kontor i holländska Maastricht. Representanter från 28 länder i och utanför Europa deltog på sammankomsten.

Det är så här EU fungerar till vardags. Mängder med möten och träffar arrangeras ständigt runt om i unionen. Politiker och tjänstemän på olika nivåer samlas, utbyter tankar, prövar idéer och känner efter var möjligheten till kompromisser och gemensamma beslut finns någonstans.


Britternas ordförandeskap har inte varit lätt. Det startade med ett praktgräl om budgeten. Tony Blair retade gallfeber på framförallt fransmännen med radikala förslag om nedskärningar av subventionerna till jordbruket. Sedan kom terrordåden i London, nederlagen i folkomröstningarna om konstitutionen i Frankrike och Holland, det utdragna valet i Tyskland och bråket om Turkiets och Kroatiens förhandlingar om medlemskap.

Nästa vecka avslutas Storbritanniens halvår som ordförande. Premiärministrar och presidenter från de tjugofem medlemsländerna samlas till toppmöte för att förhoppningsvis enas om färdvägen framåt. En av de viktiga frågorna på dagordningen är förslaget till en gemensam kemikalielagstiftning. EU:s parlament röstade i november fram en lag som skärper villkoren för kemikalieindustrin. Ställer sig EU:s regeringar bakom parlamentets förslag är det en stor framgång för miljön i Europa. Kanske kommer EU-ledarna också överens om hur det fortsatta budgetarbetet skall bedrivas.
Tony Blair har signalerat att han kan tänka sig en sänkning av den rabatt som Storbritannien har på medlemsavgiften till EU. Spelar han ut det kortet sätter han ökad press på fransmännen att gå med på minskade subventioner till jordbruket.
Magnus Robach presenterade den svenska regeringens hållning i några viktiga frågor. Av nickningar och instämmande mummel på seminariet att döma, väckte Sveriges linje respekt och uppskattning. Sverige anser att medlemsländer som ligger på eller ovanför genomsnittet för välstånd bör klara sin regionalpolitik utan stöd från EU:s fonder.

Med en sådan politik skapas utrymme för de nya och fattigare länderna att få ökat ekonomiskt stöd utan att EU:s budget för den sakens skull behöver växa. Robach pläderade också starkt för en mer utvecklad frihandelsprofil inom EU. På seminariet markerade han dessutom den svenska regeringens starka stöd för fortsatt utvidgning av EU.
De främsta argumenten för utvidgningen är, enligt Magnus Robach att den främjar vår gemensamma säkerhet och stabilitet.
Sverige har, kort sagt, en modern och mellanstatligt inriktad linje i EU-samarbetet. Regeringen och majoriteten i riksdagen vill befria samarbetet från subventioner och tullmurar som försvagar konkurrensen och tillväxten i världen.
EU:s uppgifter bör i stället koncentreras på områden som verkligen kan skapa mervärden för medborgarna. Energi, migration och miljöpolitiskt samarbete är, enligt Magnus Robach från statsrådsberedningen, exempel på sådana frågor.
Folkbladet instämmer.