Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

De tidiga barnaårens betydelse undervärderas

Fokus i den skolpolitiska debatten har legat på skoltidens senare år. Det är rätt så till vida att symptomen på skolans problem då är så tydliga att de inte kan undgås, men fel så till vida att de tidiga årens betydelse har undervärderats. Vad som kan åstadkommas de senare skolåren beror på de tidigare årens kunskap och färdigheter.

Norrköping2006-06-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi moderater föreslår kontrollstationer, där barns läsförmåga följs upp senast i år 2, kunskaper i svenska, matte och engelska utvärderas i år fem och samtliga ämnen från år 8. Syftet är att ingen elev osedd skall gå genom grundskolan. Problem och behov av stöd skall upptäckas tidigt ? så de kan åtgärdas.
Vi föreslår också att förskoleklassen omvandlas till ett nytt första grundskoleår. Skolstarten sker senare i Sverige än i en rad andra europeiska länder. Vi vill ta tillvara barns fantastiska möjligheter att lära tidigt i livet.
Forskningen visar att barn tidigt har en språklig medvetenhet, som lägger grunden för deras möjlighet att lära sig läsa och skriva. Det finns en växande förståelse för att små barns språkliga medvetenhet kan utvecklas genom lek och stimulans. Eventuella problem i språkutvecklingen kan också upptäckas på ett tidigt stadium, vilket gör det möjligt att undvika att barnet vid skolstarten får problem med läs- och skrivinlärningen.
På samma sätt finns en koppling mellan barns språkliga utveckling och förmågan att ta till sig matematiska symboler och begrepp.
Lärarförbundet har nyligen visat att förskolan kan ha en påtaglig effekt på elevers kunskapsutveckling. Barn som gått i förskolan presterar t.ex. bättre i matematik än barn som inte gått i förskolan. Förskolan har särskild vikt för barn från hem där föräldrarna saknar högre utbildning och barn som inte bott så länge i landet. Resultatet är intressant inte minst eftersom den svenska skolan har blivit allt sämre på att kompensera för socioekonomisk bakgrund. Det är mot bakgrund av detta vi för fram följande:
1. Vi vill fördjupa det pedagogiska uppdraget för den frivilliga förskolan. Det finns redan idag en läroplan för förskolan. Vi vill förtydliga läroplanen för barn från 3 år till skolstarten för att stärka barns förutsättningar inför skolstarten.
2. Den allmänna förskolan är idag till för 4-5 åringar. Vi föreslår att den skall omfatta barn från 3 år till skolstarten.
3. Den allmänna förskolan omfattar idag 3 timmar per dag. Det är en pedagogisk fråga att bedöma vilken tid som behövs för att fullgöra det fördjupade uppdraget. Tiden lär kunna behöva variera med barns ålder.
4. Den pedagogiska förskola vi förslår skall som liksom den allmänna förskolan idag vara avgiftsfri. Avgifter kan fortsatt finnas för omsorg och för barn yngre än tre år. Det är en parallell till hur skola och fritids idag hanteras.
5. Förslaget är fullt förenligt både med kommunala vårdnadsbidrag för valfrihet och friskolelösningar. Staten står för tillkommande kostnader, som är 600 miljoner kronor per år. Redan nu lägger moderaterna 660 miljoner kronor mer på förskolan än regeringen, i syfte att öka kvaliteten.
-
<span class="mr"><span class=color style='color:#BF0220;'>Debatt</span></span>
Sten Tolgfors (m)
Riksdagsledamot,
Gunnar Axén (m)
Riksdagsledamot
Läs mer om